Det gäller att programmera sig

Hemåt i skymningen. Kimitovägen 29.11.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 333/365.

Det roligaste med en dagboksblogg är att allt är så opretentiöst. Det får ju inte vara svårt att på olika sätt fånga ens vardag, varken i bild eller i text. Det handlar ju om att illustrera ett litet fragment av en dag, som här, ett snapshot på frihand med en hand på ratten (80 km/h) och kameran i den andra. När man inte hinner fotografera som vanligt folk, får det bli sådana här nödlösningar för att hålla fotoglädjen intakt.

Här har jag bara 30 min kvar att köra. Lyssnar på en gammal CD med Keith Richards, spanar intuitivt efter hökugglor, ser hur det skymmer. Den här tiden på dagen och året känns det om om mörkret faller lika snabbt som i tropikerna. Jag vet att det kommer att vare helmörkt innan jag är hemma.

Egentligen är det skönt att ha 45 min egen tid i bilen, att hinna tänka. Ofta har jag penna och papper i närheten att jag kan teckna ned olika idéer och tankar som dyker upp, som ofta kan vara flyktiga som kvicksilver. Idéer som kommer och går. Eller ogjorda saker som plötsligt gör sig påminda.

Här tänker jag närmast på vilken av mina många påbörjade böcker som jag skall ta itu med i läsfåtöljen.

Det är så halv- och helmörkret bekämpas under en i sig oinspirerande mörkertid. Det gäller att programmera sig.

2017-11-29 21:50   Lena Holm

Tack för tipset. Jag var nog ganska programmerad under 2014 då jag lyckades fotografera minst en ny bild varje dag t o m under november. Men många var förstås mörka och typiska för årstiden.
Hälsningar Lena

2017-11-29 22:53   Erik Madsen

Hej Håkan.
Jeg holder fuldstændig med dig og din mening om det at blogge.
Frihand og 80 km/h æh pas på med det :-)
Det blev et billede, der illustrere årstiden meget fint.
Mvh. Erik.