FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Första gången i studion


Kunde inte sitta stilla. Vörå ca 1955. Foto: Studio Hägglund.

Har idag (mulet och regnigt) städat mina hyllor i fritidshuset och kom på att ta ut denna bild ur ramen, för att putsa glaset.

Och vad passar då bättre än att passa på med en indirekt selfie ...

Det är jag på bild, som enligt "hörsägen" knappt kunde sitta stilla framför kameran så mor placerade en docka i händerna på mig, och det hjälpte tydligen. Fotografen Paul Hägglund har tydligen lyckats fånga min uppmärksamhet; ser ut som om jag skulle lystra till något?

Det är denna bild som jag hänvisade till när jag under "hippieåren" ville ha långt hår, men blev alltid kortklippt av far, mot min vilja. Han hade skaffat en speciell sax för hårklippning, och fungerade som familjens hårfrisör. Inte alls kul i tonåren.

Jag vet inte varför föräldrarna valde att låta mig ha långt hår som liten? Eftersom stora syster bara hade två bröder (fram till 1956) klädde hon mig en gång i flickkläder (sommarklänning ...) och lär ha vandrat med mig ner till landsvägens busshållplats; vi skulle väl möta någon, kanske morfar och mormor? (morfar skaffade aldrig bil)

Onekligen ser jag aningen flickaktig ut på bilden; något som inte upprepats som vuxen ...

Länge hade jag långt hår, mustach (efter att ha flyttat hemifrån)  - tills jag under vistelsen i New Jersey/New York hösten 1980 anlade skägg, som sen dess blivit kvar. (Den skäggige profilbilden på denna blogg är också tagen i USA, 2015).

För några år sen rakade jag bort det, men det kändes inte bra, det var inte jag - så lätt går det att skapa en viss egenbild av sig själv. Nu har skägget blivit vitt, men hellre det än att smeta färgämnen ...

Inlagt 2017-07-24 14:04 | Läst 1119 ggr. | Permalink
Herlig historie Håkan😀
Der findes også et billede af mig, hvor jeg ogsål ligner en pige. Det må være vores mødre, der har haft den ide. I mit tilfælde kan jeg måske forstå hende en smule - vi er 2 brødre!
Mvh. Erik.
Tror att det var ganska vanligt. med långt hår också på pojkar under barnåren,, också jag hade långt hår upp mot treårsåldern. Fin bild där stundens allvar och betydelse så tydligt går fram!/ Björn T