Detta med rötter
Vårbruk i majkvällen. Kimo ådal 23.5.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 143/365.
Sitter uppe på mitt gårdstun i kvällssol och följer med livet nere i ådalen. Grannbonden gör sina åkrar redo för vårsådd. Det är torrt och hela traktorn är innesluten i ett dammoln när nordan pressar på; det kan inte vara alltför trevligt att sitta inne i den traktorhytten.
Ja, jag är medveten om den fula telefonkabeln i bildens övre kant som går mellan två gårdar, tog först bort den, men sen tänkte jag att nej jäklar den fula kablen är ju en del av landskapet...
På min backe sjunger en svartvit flugsnappare som har ett antal holkar att välja emellan. En grå flugsnappare jagar insekter, lövsångare och bofink sjunger och en gråsiska ger sig till känna från en björktopp.
På avstånd flöjtar en spelande storspov. Det är vår i det österbottniska kustlandet.
Träffade nyss flickan från granngården som också byggt ett fritidshus i närheten, hon och hennes man bor och jobbar i Stockholm, båda österbottningar som bott i Sverige i decennier, men kommer regelbundet hit upp till ”rötterna”. Och i morgon träffar jag fågelskådarkompisen som jag växte upp med, som är på hembesök från USA.
Så är vi människor, detta med rötter och ursprung tenderar att ha en magisk dragningskraft.
På bordet har jag ”Fyra årstider” (Gunnar Brusewitz); det får bli några njutsamma kapitel ur avsnittet Vårdagbok vid brasan senare i kväll; ”Ett dygn i maj” står i tur.