FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Höll på att skriva Carduelus


Spinus spinus. Åbo 14.5.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 134/365.

Höll på att skriva Carduelis spinus för grönsiskan ovan, när jag upptäcker att den fått ett nytt släktnamn.

Det måste vara jobbigt för fågelboksförlag som inte hinner hänga med i svängarna när nya arter (som tidigare betraktats som underarter) nya artnamn kommer till - och en del andra försvinner. Allt detta via ny forskning.

Till exempel så betraktas inte längre snösiskan som egen art, utan är kort och gott gråsiska (som jag tycker är bra; snösiskan var alltid svår att artbestämma ...).

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%B6nsiska

Grönsiskan var en av de många arter som ursprungligen beskrevs av Carl von Linné i verket Systema Naturae. Den tillhör familjen finkar som i sin tur antingen delas upp i underfamiljer eller släktgrupper (tribus) där man placerar grönsiskan i underfamiljen Carduelinae eller släktgruppen Carduelini.

Tidigare fördes grönsiska till släktet Carduelis. Genetiska studier visar på en tydlig klad inom detta släkte med de nordliga siskorna tallsiska (pinus), svartkronad siska (atriceps) och hispaniolasiska (dominicensis) som tillsammans med de amerikanska guldsiskorna och de neotropiska siskorna idag förs till det egna släktet Spinus. Trots sin stora utbredning delas grönsiska vanligtvis inte upp i några underarter.

Inlagt 2017-05-15 12:47 | Läst 843 ggr. | Permalink
Läste också om att man drar ihop alla 'gråsiskevarianter' till att bli just Gråsiskor och inget annat, kanske det är lika bra.. Men just Snösiska var ganska lätt att se speciellt om man fick se dess ljusa övergump.. Såg faktiskt några sådana i höstas när det drog in så mycket fåglar från öster, däribland många siskor i olika varianter..
Hälsn!