En sluten stad

Paldiski 25.9.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 269/366.

Under returresan  tillbaka till Tallin tidigare idag gjorde vi en sväng ut till Paldiski för att beskåda det mäktiga kalkstensstupet och den 54 meter höga fyren.

Också här en massa stjärtmesar som samlades i flockar och försvann över havet. Den svarta pricken ovanför horisonten på bilden är en storskarv.

Ännu i slutet av 1990-talet såg staden eländig ut, efter att sovjetmilitären lämnat området. Alla föster och dörrar i alla våningshus var sönderslagna. Nu är de flesta husen fixade och staden ser ut att må bra.

Men för natur(foto)intresserade är det ju den yttersta spetsen (bilden ovan) av Paldiskiudden (sticker ut i Finska viken väster om Tallinn)  som intresserar mest.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Paldiski
1939 byggde de sovjetiska myndigheterna en militärbas i Paldiski. 1941-1944 var staden ockuperad av tyskarna. Under Sovjettiden låg här en ubåtsbas och ubåtskrigsskola för atomubåtspersonal med två kärnreaktorer. Basen byggdes 1965-68 och Paldiski blev en sluten militärstad, vilket innebar att civilbefolkningen fick flytta. Sovjetmilitären lämnade basen 1994 och demonterade kärnreaktorerna. Basen blev jämnad med marken i 2007. Efter det att ryssarna lämnade landet 1991 avfolkades staden kraftigt, dels därför att de många ryssarna flyttade därifrån, dels därför att också många ester flyttade framför allt beroende på att hamnområdet är kontaminerat av radioaktivt avfall.

Statens strålskyddsinstitut har hjälpt till att sanera området