Alla dessa avsked
Livets krumbukter. Åbo 8.3.2016. Foto: Håkan Eklund.
Det är en lång och långsam process att avveckla en femtonårig arbetsplats, samtidigt intressant. Plötsligt blir man påmind om en massa människor, relationer, händelser - det är snudd på nostalgi.
Går just nu igenom material från några skrivkurser (som indirekt gav mig redaktörsjobbet för en tidskrift, ett jobb som jag nu avvecklar), och hittar övningsarbeten som ger en massa vibrationer.
I en artikel skriver jag om att "känna vemod vid en papperskorg" i Kotka hösten 1994, när jag avvecklade ett annat jobb, och sorterade och kastade bort "papper".
Jag skrev: "Alla dessa avsked: Fiji 1989, Kotka 1991, Uganda 1992, Botswana 1994. De lämnar alla djupa ärr. Men att känna vemod vid en papperskorg i Kotka är något nytt; alla dessa jävla papper.Varför kom jag tillbaka hit?"
Jag hade jobbat med skoglärarutbildning för skogsfolk från Asien, Afrika och Latin-Amerika, i Kotka (och Helsingfors) 1990-92. Sen hade jag på nytt några snuttjobb på samma ställe 1994 (efter två år i Botswana), när många ur det gamla arbetsgänget inte längre fanns kvar. Nostalgi ...
Och nu igen svängs ett blad.
På väg hem från kungsörnarna i Kuusamo för en vecka sedan fick jag ett mejl från arbetsplatsen, att jag lovat skriva (för vår webbsida) om mina 15 år som redaktör, som jag glömt; deadline nu.
Tack och lov fanns det trådlöst internet på tågen, skrev på en timme en kort artikel sittande i bädden i sovvagnen (smuttande en öl), och skickade den - som blev så här:
http://www.cll.fi/nyhetsbrev-2/12016-2/en-autodidakts-betraktelser-15-ar-med-skargard/
- hawk