Ett ansiktslöst Europa

Övning inför morgondagens dopförrättning. Kakskerta kyrka, Åbo. 19.7.2014. Foto: Håkan Eklund.

Nog känns det märkligt att i en krissituation som främst berör Europa, är det USA:s president Obama som står för rubrikerna, dvs. han är den enda som har ryggrad att stå upp och slå näven i bordet och säga det som alla förstår, att det är Putin som måste sätta de ryska krigshetsarna i östra Ukraina på plats. Om det skall bli någon förändring. Att det är de som orsakat en massa oskyldig människors död!

Var finns Europas och EU:s ledare? Var är deras röst? Man vet ju knappast vem de är, vem som är EU:s president, utrikesminister etc. De är tydligen bara ett gäng ansiktslösa byråkrater och tjänstemän med fina titlar och höga löner som saknar "guts" och ryggrad att sätta Putin och hans ryssluskar i Ukraina på plats. De förstår inte att det enda språk som Putin förstår är ett annat än det som EU förmår servera. Naivt så det förslår.

Och i Finland funderar man bara på hur illa det är för business om vi går med på att vara "stränga" mot ryssarna ... Sådant skrattar Putin bara åt, gillande. Och liksom svenskarna är ju inte finländarna alltför villiga att gå med i Nato, det har de inte ryggrad till, trots att vi snart inte har råd att upprätthålla en trovärdig försvarsmakt. Trots våra lilleputtländer; munsbitar för den girige ...

Skulle dagens ledare har varit vid makten 1939, hade Stalin i lugn och ro fått ockupera Finland. Efteråt, vid fredsförhandlingarna, prisade han oss för att vi visade kurage, och slogs för vår frihet. Som vi lyckades med. Tack vara hårda bandage.

Man får tycka vad man vill om USA och deras utrikespolitik, men de har åtminstone kurage att ryta till, också åt Putin. Men de är också de enda som Putin har någon slags respekt för.

Och för att någon gång lyckas, måste man också misslyckas många gånger - som alla driftiga företagar och "doers" vet.

Nr 200/365.

2014-07-19 21:55   Ingemar Svensson

Jag har undrat i 40 år varför vi inte har ett bättre Nordisk samarbete. Ekonomi, valuta, försäkringsystem, försvar etc. Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark. Jag gillar steget till ett Europa, men det går för fort, de enskilda nationerna och dess medborgare hänger inte med utan blir bara avigt inställda, är min känsla.