Fattiggubbshistoria

Utanför Oravais kyrka.  30.4.2014. Foto: Håkan Eklund.

Blir påmind hur svårt det ibland kan vara att hitta information om vardagliga saker, som fattiggubben i Oravais. När jag kom uppför kyrkbacken i Oravais, efter 5 timmar i bil (med 5 minuter kvar till slutmålet) kunde jag inte låta bli att stanna vid kyrkan och ta en bild av fattiggubben, som senast i augusti i fjol blev plundrad ... (innehöll troligen 50 euro).

På skylten bakom huvudet kan läsas: "Hvad du i nöden lofvat mig, det bör du hålla redlig. Åt den som spar och fattig är, jag utaf er en skärf begär."

Och med en bild blir man ju nyfiken på lite mera. På församlingens hemsida hittade jag inget om fattiggubben, "googlingen" gav notisen om "rånet" i fjol och på Wikipedia några rader allmänt om fattiggubbar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fattiggubbe
Fattiggubbar är en form av träskulpturer som oftast hittas utanför kyrkor och som håller i en insamlingsbössa till förmån för de fattiga. Fattiggubbar är särskilt vanliga i Österbotten i Finland. Fattiggubbar kan jämföras med fattigbössor.

Men jag skulle ju vilja veta mera. Vem som är "konstnären", när den är byggd o.s.v.  Detta hittade jag om kyrkan på församlingens infosida:

"Den första kyrkan i Oravais torde ha uppförts under medeltiden. Församlingen utgjorde vid den tiden det ena av de två kapell som förenades i Vörå kyrksocken i tidigt 1500-tal. Den gamla kyrkans placering utmärkes med en minnessten på gravgården. Den nuvarande kyrkan uppfördes på en ny kyrkplats åren 1796-97. Ritningarna bygger på ett förslag av den kända kyrkbyggaren Jacob Rijf från Nykarleby."  Men inget om trägubben.

När jag växte upp i Oravais var det ju bara en självklarhet att "gubben" stod där vid kyrkmuren, men nu senare har jag insett att de inte finns utanför alla kyrkor i landet.

Ok, det finns bättre källor än nätet, om man råkar ha dem ... Grävde i mitt bibliotek och plockade fram Oravais sockens historia (615 s, 1971) och där hittas ett och annat om fattiggubben.  Där berättas att fattiggubben tidigare stått intill gamla apoteket där vägen från Kimo och kyrkan når kustvägen.
Nyårsdagen 1924 hade den råkat ut för pojkstreck och flyttats mot "fabrikshållet" med ett plakat där det på dålig svenska stod: "Fyrpanna kår int ja å ti masun" (dvs. Förbanna går inte jag också till masugnen). Oravais fabrik kallades lokalt för "masunin", eftersom där en gång funnits en masugn för järnbrukshantering. Senare textilindustri.

Men i sockenhistorieverket står inget om tillkomsten av trägubben, och upphovsmakaren, bara att gubben målades och restaurerades av konstnärinnan Inga Helander försommaren 1959.

Nr 120/365.