FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Historiens vingslag


Åbo slott, 5 januari 2014. Foto: Håkan Eklund.

Historiens vingslag känns mera "konkret" när man vet något om en historisk byggnad, eller ser historiska föremål utsällda i museum.

Varje gång jag rör mig i terrängen runt Åbo slott kan jag inte låta bli att tänka hur kort människans visit är här på jorden, medan byggnader består.

Det känns aningen märkligt att titta på en byggnad som slottet på bilden ovan, med rötter i 1280-talet och som blev en sluten borg i början av 1300-talet. Åren 1556–1563 fick slottet ungefär sitt nuvarande utseende i renässansstil. Johan III hade under sin tid som hertig av Finland Åbo slott som sitt huvudsäte. Johan III (1537-1592) var Sveriges kung 1568-1592 efter att ha tagit makten från sin bror Erik XIV. Innan dess hade Johan III suttit fängslad i fyra år, bl.a. här på Åbo slott (1563), fängslad av sin bror Erik XIV ...

Intriger - som visar att människan inte har blivit ett dugg klokare under alla dessa sekler; motsvarnade hämndaktioner duggar ju tätt överallt i världen än i denna dag.

Erik XIV (1533-1577) hade varit kung i Sverige 1560-1568, han hade tagit norra Estland "under sitt beskydd" och inledde det förödande nordiska sjuårskriget med Danmark.

I Wikipedia kan man bl.a. läsa följande om Erik XIV:
En period av galenskap inleddes med Sturemorden som Erik XIV utförde på bland andra Svante Sture d.y. i Uppsala den 24 maj 1567. Bakgrunden till händelsen var att ett antal adelsmän av Erik XIV hade blivit misstänkta för förrädiska stämplingar mot kungamakten.

Sten Banér
fängslades tillsammans med Sturarna på Svartsjö slott och fördes år 1567 till Uppsala för att ställas inför ständernas dom. Erik XIV föregick det hela, uppenbarligen i helt okontrollerbart raseri och paranoia, och befallde att de fängslade skulle dödas, däribland de nyligen dubbade grevarna och riksrådet Svante Sture.

Även om han senare tillfrisknade bidrog detta till att han avsattes och efterträddes av sin bror Johan III, som först höll honom fången men till slut troligen beordrade att han skulle dödas genom förgiftning

En riksdag förklarade 1569 att Erik XIV och hans ätt förlorat sin rätt till Sveriges krona och att Erik skulle hållas "i fängslig, dock tillbörlig och furstlig förvaring". Erik hölls därefter fången på Stockholms slott (september 1568-juli 1570), Åbo slott (juli 1570–4 augusti 1571), Kastelholms slott (augusti-november 1571), Gripsholms slott (november 1571–juni 1573), Västerås slott (juni 1573–hösten 1574) och Örbyhus slott (hösten 1574–februari 1577). Under fängelsetiden återföll Erik emellanåt i psykisk ohälsa.

Anledningen till det täta ombytet av vistelseort låg i de sammansvärjningar till Eriks förmån, som tid efter annan (1569, 1574, 1576) upptäcktes och som väckte oro och stark misstänksamhet hos Johan, vilken efterträtt Erik på tronen. Denna oro yttrade sig ännu påtagligare i Johans beslut att döda Erik. Redan i januari 1572 framhöll Johan för sin bror Karl att detta var nödvändigt. I flera nästan lika lydande brev (1573, 1574, 1575, 1577) gav han Eriks fångvaktare utförliga instruktioner om hur Erik skulle dödas om försök gjordes att befria honom, och 10 mars 1575 underskrev två riksråd (däribland Bengt Gylta) och de förnämsta prelaterna en formell dödsdom över Erik.

Nr 5/365.

Inlagt 2014-01-05 16:57 | Läst 847 ggr. | Permalink
Väldans fin bild!!!
/ Lena
Svar från Håkan Eklund 2014-01-05 22:12
Tack, ja - det är skönt med dimma!
- hawk
Har många gånger tänkt samma tanke. I min värld finns ingen gud men av någon anledning besöker vi ofta kyrkor, slott och borgar när vi semestrar. Sist borgen på Åland ( minns inte vad den hette ) En riktigt gammal kyrka i Tammerfors. Några kyrkor i Salo bl.a. När man går där verkar allt så länge sedan.
När jag sedan tittar på min egen släkthistoria blir det lite märkligt. Några har deltagit i många historiska händelser. Carl Persson Gran deltog i fälttåget i Finland 1788 - 90. Pehr Larsson Geting avskedad 1719 pga de köldskador han ådrog sig vid återtåget från Norge i januari 1719.
En lite sjuksom jag har är att när jag hittar en gammal tall eller gran avverkad måste jag räkna årsringarna. Sedan räknar jag tillbaks i tiden för att se vem i min släkt föddes det året när trädet grodde.
Sten
Svar från Håkan Eklund 2014-01-05 22:15
Så sant. En av mina förfäder kommer från Burträsk, Västerbotten. En båtsman som hette Burman var krigsinvalid (från något av de många krigen som Sverige förde ...) som skickade sin son till Finland, tvärs över Kvarken, till Oravais hamn, för att söka arbete på Kimo Bruk i min hemby.

Året var 1730 (har jag för mig), killen vandrade till fots mot bruket (ca 10 km från hamnen) men blev stoppade (1 km före bruket) av en bondänka som behövde arbetskraft på gården när hennes man hade dött. Ett år senare var herr Burman från Västerbotten gift med änkan och var därmed markägare, som var något stort på den tiden.

Se där en av mina rötter, som finns i Västerbotten. Går man riktigt långt tillbaka har ju de flesta av oss finlandssvenskar vårt ursprung i Sverige, åtminstone vi som är "kustsvenskar".
- hawk
Tack för en intresant historilektion. :)
-affe
Svar från Håkan Eklund 2014-01-05 22:16
Ja, historia är intressant!
- hawk
Intressant läsning o fin bild!
Svar från Håkan Eklund 2014-01-05 22:21
Dessvärre har man ju glömt det mesta man vet och lärt om historia. Det tycker jag är jobbigt. Men allt finns ju nedtecknat, tack och lov.
- hawk