Orsak och verkan

Från senaste stormen. Uggleskogen, Hirvensalo 15.12.2013. Foto: Håkan Eklund.

Stormen som drog över natten till fredagen den 13:e gjorde igen stor skada på skog och egendom. Främst är det ju träd som dråsar ner och knäcker ellinjer som i sin tur gör stor skada i strömlösa hus.

Men det är en sak som jag saknar i diskussionerna, och det är orsaken till varför det blir så stora stormskador i skog. De flesta fokusera enbart på verkan (hård vind/träd har blåst ner och förorsakat så och så stora problem), just ingen funderar på orsaken (varför så många träd blåst ner ...?).

En stor orsak hittas i "ekonomiskogens struktur", dvs. likåldriga bestånd som är gallrade och skötta som ett trädgårdsland. Det skall finnas si och så många träd per ytenhet, helst av samma storlek och trädslag för att producara en optimal biomassa/hektar. I den kalkylen finns inga naturliga "katastrofer" inräknade. Dylika "odlingar" är känsliga, instabila, onaturliga och mycket sårbara.

Sen finns det massor med kalhyggen/unga planteringar, dvs. stora ytor där vinden får fart som sen förorsakar stora skador i grannskiften omkring. Och så vidare.

I en mera "naturligt hållen" skog, där det finns många olika skickt (allt från buskar till stora gamla trädindivider) av många olika trädslag blir skadorna avsevärt mindre. Det är sådana stabila skogsekosystem  som jag vandrar i varje dag, med hunden. Och efter varje förödande storm är skadorna minimala i dessa skogar. Av de träd som blåst ner är 95 % granar med rotröta, som på bilen ovan. De putsas bort på ett naturligt sätt. Sällan har friska träd blåst ner i "Uggleskogen" som är en exponerad skogsbacke omgiven av åkrar, och som är mycket utsatt för hård vind från alla väderstreck.

Alltså: skulle skogsbruket sluta att med "matematisk exakthet" idka sin "skogsskötsel" skulle stormskador på skog minska betydligt, och färre människor skulle få sitta utan ström i många dygn (oftast i glesbygden).

Lägg märke till holken på granstammen ovan; sådana saknas oftast i alla renputsade och unga ekonomiskogar som bidrar till att många hålbyggare (= våra ursprungsarter i taigaskog) har minskat med 60-80 procent under de senaste 50 - 60 åren. Inte heller om det är det någon diskussion om. Jag ser det som dålig förvaltning av ett naturarv, att medvetet putsa bort mångfalden i den natur som vi ALLA ärvt. Trots att en stor del av våra skogar av ekonomiska skäl måste  fungera som ekonomiskogar, skulle det finnas utrymmer för "mindre shablon" och mera sunt förnuft ...

Nr 349/365.

2013-12-15 13:50   Sten Björklund

Här i min närhet är skogen mycket ung. Den äldsta någorlunda sammanhängande skogen är den som växt upp efter en storm 1954. Det jag ofta ser är att tallarna knäcks på mitten, vilket jag tolkar som att dom växt för fort. Det är för långt mellan årsringarna och träden blir svaga. Omkring det reservat jag besöker är det kalhugget och det gör att när vinden friskar i faller många granar i reservatets ytterområden. När man avverkade vid reservatgränsen för några år sedan var de flesta granar på 1 - 1,5 dm diameter nästan 100 år. Segt virke med andra år.
Sten

2013-12-15 19:54   Dubbelolle

Bra o viktigt inlägg Håkan! Hälsn, LO