FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Det finns de som ...


Blivande vinnarskallar? Hirvensalo, Åbo 24.9.2013. Foto: Håkan Eklund.

Hittade en intressant bok i Mariehamn i går, nämligen Olof Röhlanders "Bli en vinnarskalle" (2012) som roar mig ofantligt. Det är så mycket man känner igen. Som "faktarutan" i kapitlet "Gå din egen väg":

Det kan vara tufft ibland. Det kommer att finnas människor i ditt liv som kan ge dig övertygande argument för att det är deras väg som gäller i livet. Det finns människor som vill stöpa dig efter samma mall som andra. Det finns de som vill att du ska gå den väg som de själva aldrig fick gå eller vågade ta. Det finns vissa som alltid tror att de vet bäst, som gör dig osäker. Experter som alltid tycks ha facit i hand. Det finns människor som vill trycka ned dig för att själva kunna växa. Som skrattar åt dig för att du vågar göra något annorlunda, som pekar finger åt dig men egentligen pekar på sig själva. Det finns de som tar ned dig på jorden, av rädsla för att du ska få vingar och flyga förbi dem. Det finns en massa upptrampade stigar, men det finns ingenting för dig att hämta där. Om stigen är upptrampad, då är det inte din väg.

Jag vet, jag har träffat dem alla, liksom också min fru. Vi kunde skriva en hel bok om alla dessa märkliga typer som finns överallt i samhället ... Därför har vi alltid hållit oss till våra egna små slingrande stigar, gjort det som matchat våra egna värderingar. Hur man än gör kan man ju inte vara alla till lags, och då kan man ju lika bra vara den man är och vill vara. Svårare än så är det ju inte.

Ang. bilden ovan: stannade med hunden i kväll och kollade in knattarna på fotbollsträning. Raden i förgrunden skall snart hoppa in i spelet och byta av laget i svart, men de flesta är inte så där intresserad av att följa med spelet, det finns annat hyss att kolla in och syssla med. Barn är barn. Sen blir jag bara så trött att lyssna på alla vuxna som står runt om och skriker ut order åt de stackars barnen ... Men en dag väljer också de sina egna stigar!

Nr 267/365.

Inlagt 2013-09-24 21:13 | Läst 1636 ggr. | Permalink
Mycket välskrivet, håller verkligen med, söt bild på knattarna! Ha det fint, LO
Svar från Håkan Eklund 2013-09-25 21:35
Det är en riktigt motiverande bok, där man ofta känner igen olika situationer.

Ja, man borde ju fota barn oftare, men det är inte alltid så lätt (med "främmande" barn). Under dylika situationer funkar det naturligt.
- hawk
Bra skrivet, ja många dessa har man stött på.
Svar från Håkan Eklund 2013-09-25 21:38
Utdraget är ur boken, som är läsvärd!
- hawk
Du har så rätt i dina tankar. Föräldrar som hetsar och gapar åt sina ungar känner jag igen sedan min äldsta son spelade fotboll. En son som nu upplever sin värsta kris själv med skillsmässa och bekymmer. Jag har hans barn veckovis tillfälligt och när jag lyssnar på dom är bara att konstatera att barn kan vara klokare än oss vuxna.
Sten
Svar från Håkan Eklund 2013-09-25 21:37
Just detta skrikande runt fotbollsplaner gjorde att vår son inte ville sparka fotboll när han var liten ... istället blev det innebandy, där satt föräldrarna tysta (av någon anledning ...).
- hawk