Den börjar bli välbekant den där döden. Ändå kommer den lika överraskande och lika sorglig varje gång. För en av mina bröder tog det 30 år av sjukdom innan döden slog till. För min frus tre syskon kom den ögonblickligen. Alla död i unga år. Den äldsta ( född 1950 ) ramlade ner från en byggställning när han var 25 år. Yngsta broder 43 år föll ihop vid en tennismatch. Det var en tung uppgift för min fru att medela sin mor att nu har ditt tredje barn ( min frus syster ) dött, två veckor efter att hon själv hade drabbats av hjärtstillestånd men överlevt. Hon fyllde 89 för två veckor sedan.
Jag jobbade 32 år på godsbangården i Gävle och sedan jag slutat har jag många gånger tänkt på hur nära det var. För att få arbetet att flyta tänjde man på säkerheten. När jag ser tillbaks så skulle jag idag vara stenhård på säkerhetsreglerna.
För en tid sedan blev jag lite förbannad på min yngsta son när jag fick reda på att han börjat med fallskärmshoppning. Det är att utmana ödet tycker jag. Vid det sista hoppet trasslade linorna in sig så jag tror han fick sig en läxa för det har inte blivit några fler hopp sedan dess.
Sten