Om långsamheten hos en sippa
Mot ljuset. Uggleskogen, Hirvensalo, Åbo. 24.4.2013. Foto: Håkan Eklund.
Stefan Castas bok "Bommorna är jordens ögon" (213 s, 2000) är en kärleksförklaring till den vilda floran. Det är en personlig och ovanligt potetisk bok som har mycket att lära om naturen och om hur vi förhåller oss till den. Det är en bok om blommor och människor.
I kapitlet "Om långsamheten hos blåsippan" skriver han att det dröjer mellan fyra och tretton år innan en ny blåsippsplanta blommar. Han berättar om två svenska botanister som under 39 års tid följde blåsippornas utveckling och till och med hittade plantor som inte blommat en enda gång under denna tid.
Men de kan leva mycket länge, mellan 120 och 700 år! Alltså betydligt längre än skogen de växer i.
Fröna sprids huvudsakligen av stackmyror som samlar blåsippsfrön för att äta upp de fettrika bihangen.
Kapitlet om blåsipporna avslutas så här: "Värt att notera är kanske även att blåsipporna, den förmenta långsamheten till trots, blommar först av alla sippor".