EMAKS BETRAKTELSER 313/Rapport från en frusen vattenpöl

Fyra rutor från dagens lunchrast. Blev ingen lång tur, bar 50 m från lunchrummet fastnade jag vid en frusen vattenpöl. För dagen satt en Trioplan red V 2,9/50mm från Östtyska Meyer-Optik Görlitz på mitt kamerahus.

Edit: Ska inte den man väljer som puffbild visas i översikten? Man blir inte klok på detta bloggeriet här på fotosidan helt enkelt???
//

EMAKS BETRAKTELSER 302/Funkar fint efter 60 år...

Ja Trioplanens grundkonstruktion är ju ännu äldre än så, Harold Dennis Taylors Cooke-Triplet lanserades redan 1893. Meyer-Optik Görlitz Trioplan kom sedan 1916 och Trioplan 2,9/50mm för småbildskameror 24x36 kom under de sista åren av 1950-talet om jag läst historien rätt? Vid samma tid såg deras Telefogar 3,5/90mm dagens ljus, vilken ju är en förenklad Sonnar-konstruktion. Meyer-Optik Görlitz hamnade efter WW2 i den ryska intressesfären av Tyskland och kring 1970 införlivades företaget med östtyska Pentacon-koncernen, varvid de flesta optikkonstruktioners namn försvann och ersattes med nya namn. Trots att både Trioplanen och Telefogaren är 60 år gamla så funkar dom fint att använda.


Vildparken på Öster i Växjö. Telefogar 3,5/90mm.

Sonen och jag tog en promenad (efter dagens motions-träning) från Öster ner till Växjösjön där en superb lördagsmiddag spisades på restaurang 4 Krogar. Blev tillfälle att ta en del bilder på vägen också, samt några efter maten då solen gått ner. Med de fina kameror som tillverkas idag behöver man heller inte bekymra sig så mycket för att ljuset inte ska räcka till. Bara att skruva upp ISO-ratten några steg och fortsätta knäppa utan stativ.


Växjösjön. Trioplan 2,9/50mm.

Växjö är egentligen en ganska vacker stad, trots rivningshysterin på 1960-talet. Det finns många fina små inkilade naturparker och trädgårdsparker. Och Växjösjön samt sjön Trummen vid Teleborg ligger centralt och bjuder på fina miljöer som kan bli fina motiv för den som är intresserad av att fånga dom med sin kamera. Det är ingen slump att vårt stolta hockeylag Växjö Lakers heter just Lakers. Växjösjön ligger i princip mitt i centrum, och bara nån halvkilometer sydostöver ligger Trummen. Ytterligare nån kilometer åt sydväst ligger Bergundasjöarna och några kilometer norrut finns den stora Helgasjön med Kronobergs slottsruin. Hoppas kunna ta lite bilder i Växjö framöver, för jag besöker stan rätt ofta då sonen bor där och vi motionerar en gång i veckan tillsammans. Idag blev det en extra tur ner mot centrum för att äta en bit och tillfälle till lite snabbfotande.
//

EMAKS BETRAKTELSER 297/Tre dagsfärska...

Jag tog en hel del bilder idag, dels på middagsrasten men mest efter jobbet. Finns en del att upptäcka i närområdet där jag arbetar. De två första är därifrån. När jag kom hem stod solen ganska lågt och belyste bakersta delen av vår Aroniahäck i trädgården. Där hittade jag ytterligare motiv att fånga med kameran. Den sista är tagen där.

Jag fortsätter experimentera med mina inskaffade objektiv från Meyer-Optik Görlitz i Östtyskland. Här fick Trioplan 2,9/50mm arbeta. Man försöker lära sig så smått att utnyttja den härliga bokehn som Meyer-gluggarna ger, och jag tycker att jag fått lite hum om det nu och kommit en bit på vägen. Jag har fotat på ganska höga ISO, trots största öppning. Men det krävs för det har blåst en del och det är svårt att få skarpt om man inte kan ligga på snabba slutartider när man tar närbilder som här.







Det kommer att finnas flera närbilder typ dessa på Fotogalleriet i Skruv fr.om helgen 20-21 oktober. De är utskrivna på Hahnemühle Photo Rag, ett syrafritt lump-papper av högsta kvalitét. Personligen tycker jag det är ett superbt utställningspapper och bilderna görs verkligen rättvisa på det. Om du har vägarna förbi glasriket i Småland så är du hjärtligt välkommen att titta in på galleriet i Skruv. Förutom vernissagehelgen (då hela glasriket har öppet hus GLASRIKET GLÖDER) lö-sö 20-21 oktober 11.30-15.30, så är det öppet under ordinarie arbetstid vid JGA Emballage, där galleriet ligger. Må-t0 7-16.30, fre 7-12.30. Utställningen som jag valt att kalla POST X ANNOS (Efter 10 År) kommer att hänga åtminstone hela hösten och vintern. Sen får vi se framåt vårkanten om det kan bli något nytt även då?
//

EMAKS BETRAKTELSER 296/Senast fångat...

Idag kom två adaptrar jag beställt. En macroadapter för M42-objektiv och med fattning för Fuji XF. Perfekt grej! Fungerar ju även som en vanlig adapter för M42, och vill man så skruvar man ut den för att komma närmare. Med den så fungerar även Meyer-Domiplanen som jag vänt frontlinsen på, den behövde ju komma ut lite för att kunna focusera. Den andra adaptern är för Exakta-objektiv och med fattning för Fuji. Nu kan jag även använda min Meyer Trioplan 2,9/50mm med Exakta-fattning på den digitala Fujikameran. Finemang! De andra objektiven från Meyer-Optik Görlitz som jag har är med M42-fattning, och såna adaptrar har jag redan ett par.  Att jag fastnat för just de här 1950- och 60-talstillverkade gluggarna från östra Tyskland, beror på att de har en säregen mjuk och krämig teckning och att bokehn är unik. Rätt utnyttjat kan det bli väldigt bra. Bubbelbokehn som man också får på köpet i speciella förhållanden med t.ex reflexer, är i sig inget som gör bilder bra. Tvärtom kan den vara rent gräslig om man inte tänker sig för. Men rätt utnyttjad blir även den ett extra kort att spela med när man komponerar.





Bilderna här är de första jag gjort med Trioplan 2,9/50mm. Man var ju tvungen att gå ut och prova den i trädgården när adaptern anlänt med posten. Ganska högt ISO för det var blåsigt och mörkt. Sköna höstfärger nu, som blir ännu snyggare med Velvia-profil pålagt. Just Trioplan har ju kultstatus bland Meyer-objektiven och visst kan man få otroligt mjuka och fina bakgrunder med bubblor i bokehn, om man ställer in rätt och förhållandena är de rätta. Ingen tvekan om att det är en härlig glugg att arbeta med för den som vill använde de här speciella egenskaperna. Meyer har en enklare antireflexbehandling som man kallar V (röd), och det är en gulaktig ton som man kan skönja om man tittar på glaset. Tidiga objektiv har dock inte denna V men det brukar stå Q (Quality) i alla fall vilket jag tror betyder att även dom är antireflexbehandlade på något sätt. Jag antar att den här "red V" spelar en viss roll i sammanhanget, för att ge de mjuka och behagliga tonerna. För jag har aldrig sett något liknande med objektiv jag använt förut. De är ju inte "razor sharp" som man brukar se att folk skriver ibland, typ västtyska Zeiss med T*, men jag upplever att de trots mjukheten ändå har väldigt bra upplösning.  Meyer-gluggarna passar också bra i svartvitt. Man får en fin "retro-look" som jag gillar.

Edit: Bilderna är ju precis nytagna, och som alltid med bilder är det bra om de får ligga till sig lite. När jag nu sitter här på kvällslvisten och tittar på dom, så slår det mig att den sista troligtvis skulle bli bättre utan det gröna och skarpa lövet. Bubblorna i bakgrunden har ju blivit ganska skarpa och jag tror faktiskt att man då skulle få en helt annan upplevelse av bilden? Bakgrunden skulle då bli huvudmotivet med de färgade löven blurriga i förgrunden. Får gå ut i morgon igen när jag kommer hem och prova.
//