EMAKS BETRAKTELSER 280/Jupiter 3+ som macro...

En optik som väl mest används till gatufoto , porträtt och liknande, kan den fungera som macro? Den gamla Zeiss Sonnar 1,5/50mm i rysk tappning från KMZ i Krasnogorsk, dessutom nytillverkad i 39mm Leicafattning. Satte den på mellanringen som används till Industar 50 3,5/50mm, när den inte sitter på en Zenit SLR med 39mm fattning. Då kom jag ner ordentligt i närgräns. Jag ville ha en ganska mjuk teckning och lite mjukare skärpa, så full glugg var givet. Resultatet blev så här.




 //

EMAKS BETRAKTELSER 277/ Lek med Helios bokeh...

De ryska Helios-objektiven är kända för sin speciella bokeh (ursprungligen en Carl Zeiss Biotar-formula). Jag skaffade en helt nytillverkad Helios 40-2 85mm/1,5 och jag gillar den. Byggkvalitén är gedigen och jag tror inte det finns några plastdetaljer alls. Väger ett kilo med M42-adaptern på, mer än mitt X-T2 kamerahus med det stora batterigreppet påsatt.



Jag lekte lite med bokehn i lördagens morgonljus. Man behöver inte gå långt, det räcker med trädgården. Tror det går att göra riktigt intressanta bilder med den här ryska klumpen, både natur och porträtt t.ex. Även övriga Helios-objektiv verkar fina och speciella i bokehn. Den vanligaste är väl Helios 44-2 58mm/2. Själv väntar jag dock på en helt ny MC Helios 77M-4 50mm/1,8 som ska vara lite skarpare än 44:an. Inte lika billig dock men jag lägger gärna några kronor extra för att få ett snäpp bättre skärpa på full glugg. Bilderna här är tagna på bl 1,5 och mycket måttligt redigerade. Det mesta har ställt in i kameran.






//

EMAKS BETRAKTELSER 276/En "single coated" ryss för svartvitt...

Voigtländer gjorde för några år sen sin 40mm/1,4 Nokton i två versioner, SC och MC. Den förstnämnda single coated var närmast avsedd för svartvitt och den sistnämnda multi coated för färgfoto. Den ryska Zenitar-M 50mm/1,7 är också en single coated optik. Började produceras 1974, men det finns även en MC-variant från 1980-talet, fast linsformulan skiljer sig åt lite. Även priset kanske ska nämnas, för MC Zenitar-ME 50mm/1,7 är ruskigt dyra. Oftast går de för mellan 3000-4000 kr på ebay. Den tidigare versionen får man dock för lite mindre, "bara" kring 700-800 spänn för ett skapligt exemplar. Men även det är kanske lite dyrt för att vara en ryssglugg?

Hade jag fått bestämma skulle jag inte ändra den optiska konstruktionen ett dugg, utan bara lagt på fler lager antireflexbehandling. För den första versionen av Zenitar-M 50/1,7 är grym redan på full glugg. Nu kör jag den på en X-T2 och då blir det croop av kanterna, så jag vet ju inte hur det ser ut längre ut? Men på en 1,5 croop kamera blir den i alla fall en förstklassig kort teleoptik. Och för svartvitt ska tydligen SC vara bättre? Läste nånstans om att skuggorna inte blir så hårda och det kan kanske stämma. Att den bara har ett lager antireflexbehandling på linsytorna märks ganska tydligt, för ofta blir det lite slöja över bilderna i motljus. Så ett kraftigt avskärmande motljusskydd är nog att rekommendera (om man nu inte vill utnyttja slöjan i kreativt syfte). Bilden här krävde dock inget motljusskydd.



Jag har länge menat att digital fotografi är att jämföra med analogt mellan- och storformat. Det blir kornlöst, och med dagens fantastiska sensorer kan man köra på ganska höga ISO innan det blir kornigt och strukturen framträder. Har man en högupplösande optik får man dessutom väldigt fina och rika nyanser i tonskalan.  Personligen ser jag idag ingen bildmässig anledning att använda exempelvis en analog storformatskamera. Även med "halvformatsensorer" som i exempelvis X-T2, går det att få ett otroligt nyansrikt resultat i svartvitt. Men gillar man själva processen, att arbeta med den extremt långsamma storformatskameran samt framkalla filmen manuellt och det efterföljande arbetet i mörkrummet eller med att digitalisera filmen, ja då är det givetvis det man ska välja. Men för min del har jag gett upp tanken (den har funnits där länge)  på att skaffa mig en storformatskamera. Analogt är mest intressant i småbild för mig, där jag kan få fram strukturen och kornet i bilderna. Men det ska villigt erkännas att även mina analoga småbildskameror har fått vila ganska mycket senaste året.
//

EMAKS BETRAKTELSER 275/Mera ryskt för den som orkar titta...

Zenitar-M 50mm/1,7:
Full glugg.




Utsnitt i 100% från  en av bilderna jag tog i helgen:

APO TeleZenitar-M 135mm/2,8: 
Båda  tagna på full öppning 2,8. Inte riktigt knivskarp där, men nedbländning till 4 ger förbättring.



//

EMAKS BETRAKTELSER 270/Mycket om bokeh nu...

Kanske var det jag som triggade igång bokehfunderingarna här i bloggarna? Här kommer mera om bokehn för den ryska Helios-optiken 40-2 85mm/1,5. Givetvis är utseendet av bokehn en kombination av vilken bländaröppning som används samt avståndsförhållandet mellan kamera-motiv/motiv-bakgrund, mm. Även avståndet kamera-bakgrund spelar in, liksom optikens konstruktion. De ryska Helios (Biotar) är kända för att ge en svirlande bakgrund. Men beroende på ovanstående så blir svirleffekten större eller mindre och ibland knappt märkbar. Bilderna här är alla tagna på bl 2 (den ger lite bättre kontrast och skärpa än 1,5) men de visar lite olika bokeh. Så det där med att försöka beskriva bokehn för en viss optik på ett visst sätt, är nog lite lurigt? Den kan bli väldigt olika beroende på många olika faktorer.







Den första bilden har tendens till svirl, men i de andra två är det knappt märkbart, för att inte säga obefintligt. De ser mer "normala" ut i bokehn. Så hur bokehn är för ett visst objektiv kan vara väldigt olika även vid samma bländare. Andra saker spelar in. Tror Heliosen kommer fungera fint för porträtt i alla fall, av tredje bilden att döma.

För att se hur den klarar sig vad gäller kantskärpa och upplösning på stor bländare, så fotograferade jag av ett plant stängsel på bl 2. Och det blev inte så pjåkigt det heller.



//