EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 249/Låt inte motivet skymma bilden!

Det var väl Christer Strömholm som skrev det på en av sina lappar? Och det är tänkvärt. Vårens blommande grönska och fågelliv får oss lätt att stirra blint på motiven, men också lätt att glömma bilden. Personligen är jag inte beroende av några speciella motivområden, jag kan hitta bilder precis överallt, i de flesta sammanhang. Men jag ska inte sticka under stol med att jag gillar svartvitt bäst. Därför gillar jag också att se bilden i svartvitt på skärmen när jag fotar digitalt, det hjälper upp mycket av det som man med film i den analoga kameran tvingas tänka sig till. Svartvitt är något man inte bara kan svänga till så där på en höft i efterhand i datorn som jag ser det. Det måste tänkas och planeras från början hur det i slutändan ska bli. Så gå omkring och fota/tänka i färg och sen i efterhand konvertera det som eventuellt kan passa i svartvitt, är ingen metod jag sympatiserar med. Färger kan även distrahera och ta uppmärksamheten från bilden. Vackra, intensiva eller svaga färger kan iofs också göra en bild, men det blir en annan typ av fotograferande än de kontraster med skugga/ljus man tvingas laborera med i svartvitt. Ett helt annat tänk.



I den här bilden med det planterade och uppstöttade trädet, fastnade jag för dragkampen som finns mellan de båda sidorna. Ska vänster eller höger vinna? Eller blir det dött lopp? Ungefär som i det stundande valet, två sidor som drar åt varsitt håll. Balansen har varit jämn länge, men ska den bli det även denna gång? Eller kommer man att släppa in en  kraft från höger som bryter ner hela samhällsträdet åt det hållet?



Något jag däremot i princip alltid fotograferar i färg, är glas. Men det är en typ av dokumentation som kräver färg. Något som är ett projekt jag har vid sidan av mitt vanliga personliga bildmakeri. Den här långhelgen (ja det blir ju det när man tar fritt klämmdan) har jag varvat trädgårdsarbete med lite glasfotande. Ett av resultaten, en vas från Skruf och 1960-talet. "Ferrara 4" av Bengt Edenfalk. Invälsat järnfilspån i den blå underfångsposten, ger luftbubblor i en svagt guldfärgad ton. Guldtonen i bubblorna förstärks med studiobelysning underifrån, här kombinerat med dagsljus från ett fönster bakifrån. Tycker det är kul att laborera med ljuset och har funderingar på att fixa till en provisorisk studio med rullbakgrunder i garaget. Har inspirerats mycket av Kemal Sahacic här på fotosidan, som jag tycker gör fantastiska porträtt/studier. Hans bilder blir något mera än just bara porträtt. De har ofta något mera att säga. Men studioporträtt, det är ett projekt för framtiden, något att jobba med på sikt.
//

Postat 2018-04-30 19:58 | Läst 5811 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 247/Som att blicka ut i universum...

Att se ner i Tomtsjöns mörka vatten, kan vara som att blicka ut i universum. Lika oändligt som bottenlöst och djupt...

Postat 2018-04-24 19:36 | Läst 2639 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 246/En magisk plats från hemmamarkerna...

Tomtsjön och Knapelid är en mytomspunnen plats. Sjön ligger innanför Helvetesviken i södra delen av sjön Rottnen. På toppen av berget Knapelid fanns en gång en sten. Under stenen fanns en guldskatt gömd. Trollen välte stenen och rullade den nerför berget i Helvetesviken, tog skatten och gömde den nånstans i skogen runt Tomtsjön. Ingen har hittat den än, men magin och mystiken känns när man vandrar längs stigarna vid Tomtsjön och Knapelid. En Summar Sumus från 1935 passade fint att fånga stämningen med...


Tomtsjön - 2018 04 22.
//

Postat 2018-04-22 18:06 | Läst 2972 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 241/T2 fotograferad med T2...



Varning, kameraporr! Ej för känsliga. En high tech analog Contax T2 kompakt, fotograferad med en digital Fujifilm X-T2. Analoga kameror behöver inte vara långsamma skorvar utan automatik eller andra bekvämligheter. Contax har alltid legat långt fram med high tech i sina kameror. Deras analoga som kom strax före den digitala revolutionen är inga undantag. Förstklassiga arbetsredskap, snabbarbetade och praktiska verktyg för bildskapare.



Contax T2 och T3 har använts bl.a av vår egna berömdhet Anders Petersen. Föregångaren Contax T, hade inte AF som T2 och T3 utan var försedd med en mätsökare. Den kameran nyttjades bl.a av gatufotomästaren Henri Cartier-Bresson under hans sista år. Mer tror jag inte behöver sägas om den här kameraserien. T3 var den sista i serien och senare kom även en serie med zoom Vario Sonnar,  kallad TVS.
Mera om Contax T2 i den här filmen: https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=T4rJbP8W_kY
Ps. Även den filmen gjord med en Fujifilm X-T2.Ds

Postat 2018-03-17 21:10 | Läst 3384 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 232/Digitalt fotograferad fil blev analog print i mörkrummet!

Har provat detta förut med att fotografera digitalt och sedan beställa ett analogt negativ av filen. Och då var det också ett riktigt analogt negativ, som framställts genom laserbelysning av filen på duraclear film, vilken sedan framkallats kemiskt. Den här gången blev det ett digitalt utskrivet negativ istället. På duraclear-filmen fick jag väldigt luddig skärpa, men utskriften hade inga såna problem. Däremot andra problem. Den fick betydligt högre kontrast än vad jag ser i filen som den skrevs ut från. Nästa gång blir det alltså till att skicka en negativ fil med relativt låg kontrast för att få tillbaka en utskrift med normal kontrast.


Den bästa av kvällens lith-printar,  fotad digitalt med Fujifilm X-T2 och 18-55mm. Kontaktkopierad från ett digitalt utskrivet negativ, på 12x16" Fomatone MG Chamois 542 gelatinsilverpapper. Printen scannad med Microtek Scanmaker 9800 XL plus.

Det här negativet hade jag för avsikt att lithkopiera, och ikväll gjorde jag några printar i mörkrummet. Kontaktkopiering av det 27,5x27,5cm stora negativet med en centimetertjock glasskiva över. Det krävs rätt tunga glas för att så här stora negativ ska ligga helt plant mot papperet det kontaktkopieras på. Använde Fomatone MG Chamois 542, den äldre versionen med helmatt och svag struktur i ytan, ett väldigt bra papper att lithkopiera på. Visa batchar av den nya versionen 542II med slätare yta, lämpar sig mindre för lithkopiering, men den här äldre versionen är en säker fullpoängare för lith. Basen i 542 Chamois har en kraftig varmbeige ton, och är väl mera att betraktat som ett konstpapper. Svärtan blir inte lika djup som med blanka eller halvblanka papper och kontrasten lite lägre. Men jag tycker personligen det är snyggt till en del bildtyper, och framför allt om man lithkopierar.

Jag blev kanske inte helt nöjd med dagens printar, tror det går få ännu bättre resultat med en mindre kontrastrik negativutskrift. Fick använda extremt lång belysningstid för att få ned kontrasten i den slutliga bilden. Men för att vara första försöket med att kopiera ett digitalt fotograferat och utskrivet negativ i mörkrummet, så ska man nog inte klaga? Nu vet jag i alla fall lite mera om hur det här fungerar och hur den negativa bildfilen ska redigeras för att jag ska få ett bra negativ tillbaka från Crimson att kopiera i mörkrummet. Det gick förvånansvärt bra att lithprinta i alla fall, trots den höga kontrasten. Och att kunna fotografera digitalt men sedan ändå kunna få en mörkrumsprint, är helt fantastiskt! Nästa försök ska bli med lite "mindre" utskrivna negativ (13x18cm) som jag tänker förstora på vanligt sätt i förstoringsapparaten. Ska bli spännande att se om upplösningen räcker till för förstoring upp till 30x40 cm?
//

Postat 2018-02-21 00:15 | Läst 4550 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 4 Nästa