EMAKS BETRAKTELSER 297/Tre dagsfärska...

Jag tog en hel del bilder idag, dels på middagsrasten men mest efter jobbet. Finns en del att upptäcka i närområdet där jag arbetar. De två första är därifrån. När jag kom hem stod solen ganska lågt och belyste bakersta delen av vår Aroniahäck i trädgården. Där hittade jag ytterligare motiv att fånga med kameran. Den sista är tagen där.

Jag fortsätter experimentera med mina inskaffade objektiv från Meyer-Optik Görlitz i Östtyskland. Här fick Trioplan 2,9/50mm arbeta. Man försöker lära sig så smått att utnyttja den härliga bokehn som Meyer-gluggarna ger, och jag tycker att jag fått lite hum om det nu och kommit en bit på vägen. Jag har fotat på ganska höga ISO, trots största öppning. Men det krävs för det har blåst en del och det är svårt att få skarpt om man inte kan ligga på snabba slutartider när man tar närbilder som här.







Det kommer att finnas flera närbilder typ dessa på Fotogalleriet i Skruv fr.om helgen 20-21 oktober. De är utskrivna på Hahnemühle Photo Rag, ett syrafritt lump-papper av högsta kvalitét. Personligen tycker jag det är ett superbt utställningspapper och bilderna görs verkligen rättvisa på det. Om du har vägarna förbi glasriket i Småland så är du hjärtligt välkommen att titta in på galleriet i Skruv. Förutom vernissagehelgen (då hela glasriket har öppet hus GLASRIKET GLÖDER) lö-sö 20-21 oktober 11.30-15.30, så är det öppet under ordinarie arbetstid vid JGA Emballage, där galleriet ligger. Må-t0 7-16.30, fre 7-12.30. Utställningen som jag valt att kalla POST X ANNOS (Efter 10 År) kommer att hänga åtminstone hela hösten och vintern. Sen får vi se framåt vårkanten om det kan bli något nytt även då?
//

EMAKS BETRAKTELSER 296/Senast fångat...

Idag kom två adaptrar jag beställt. En macroadapter för M42-objektiv och med fattning för Fuji XF. Perfekt grej! Fungerar ju även som en vanlig adapter för M42, och vill man så skruvar man ut den för att komma närmare. Med den så fungerar även Meyer-Domiplanen som jag vänt frontlinsen på, den behövde ju komma ut lite för att kunna focusera. Den andra adaptern är för Exakta-objektiv och med fattning för Fuji. Nu kan jag även använda min Meyer Trioplan 2,9/50mm med Exakta-fattning på den digitala Fujikameran. Finemang! De andra objektiven från Meyer-Optik Görlitz som jag har är med M42-fattning, och såna adaptrar har jag redan ett par.  Att jag fastnat för just de här 1950- och 60-talstillverkade gluggarna från östra Tyskland, beror på att de har en säregen mjuk och krämig teckning och att bokehn är unik. Rätt utnyttjat kan det bli väldigt bra. Bubbelbokehn som man också får på köpet i speciella förhållanden med t.ex reflexer, är i sig inget som gör bilder bra. Tvärtom kan den vara rent gräslig om man inte tänker sig för. Men rätt utnyttjad blir även den ett extra kort att spela med när man komponerar.





Bilderna här är de första jag gjort med Trioplan 2,9/50mm. Man var ju tvungen att gå ut och prova den i trädgården när adaptern anlänt med posten. Ganska högt ISO för det var blåsigt och mörkt. Sköna höstfärger nu, som blir ännu snyggare med Velvia-profil pålagt. Just Trioplan har ju kultstatus bland Meyer-objektiven och visst kan man få otroligt mjuka och fina bakgrunder med bubblor i bokehn, om man ställer in rätt och förhållandena är de rätta. Ingen tvekan om att det är en härlig glugg att arbeta med för den som vill använde de här speciella egenskaperna. Meyer har en enklare antireflexbehandling som man kallar V (röd), och det är en gulaktig ton som man kan skönja om man tittar på glaset. Tidiga objektiv har dock inte denna V men det brukar stå Q (Quality) i alla fall vilket jag tror betyder att även dom är antireflexbehandlade på något sätt. Jag antar att den här "red V" spelar en viss roll i sammanhanget, för att ge de mjuka och behagliga tonerna. För jag har aldrig sett något liknande med objektiv jag använt förut. De är ju inte "razor sharp" som man brukar se att folk skriver ibland, typ västtyska Zeiss med T*, men jag upplever att de trots mjukheten ändå har väldigt bra upplösning.  Meyer-gluggarna passar också bra i svartvitt. Man får en fin "retro-look" som jag gillar.

Edit: Bilderna är ju precis nytagna, och som alltid med bilder är det bra om de får ligga till sig lite. När jag nu sitter här på kvällslvisten och tittar på dom, så slår det mig att den sista troligtvis skulle bli bättre utan det gröna och skarpa lövet. Bubblorna i bakgrunden har ju blivit ganska skarpa och jag tror faktiskt att man då skulle få en helt annan upplevelse av bilden? Bakgrunden skulle då bli huvudmotivet med de färgade löven blurriga i förgrunden. Får gå ut i morgon igen när jag kommer hem och prova.
//

EMAKS BETRAKTELSER 295/Enda 100-årsutställningen med Strömholm i småländska Ljungby!

Lite bilder från dagens besök på Ljungbergsmuséet i Ljungby. Just nu visas den enda utställningen som firar 100-årsminnet av Christer Strömholms födelse just där. Jag har sett Strömholm på flera gallerier i Sverige, på Fotografiska bl.a, men jag måste säga att den här utställningen i Ljungby är den som jag tycker varit mest lyckad. Ljusa och fina lokaler och bra hängning, ett stort rum och några mindre. Flera bilder som jag inte sett förut dessutom. Tyvärr har den här utställningen kommit bort lite i media. Så personligen missade jag vernissagen förra veckoslutet då sonen Joakim Strömholm fanns på plats och berättade. Den är verkligen värd att besöka så ta chansen, den varar till 25:e november. Bara att hoppa av E4:an om man kör förbi. Det slank visst med en färgbild också som jag tog alldeles utanför entrén när vi kom.











//

EMAKS BETRAKTELSER 295/ Lika bra att sitta uppe...

För det går inte sova när det är rekordfest hos grannen snett över. Det har spelats på hög volym sedan eftermiddagen och det är inte slut än. Måste vara rätt taskigt för dom skiftarbetare som ska upp och börja sitt 12-timmarspass klockan 6 i morgon bitti (eller försökt sova under eftermiddagen innan de ska gå på kl 18) på pappersbruket, det finns minst en som jag vet bor lika nära "oljudet" som vi. För en liten stund sen sjöng de kareoke och det lät för dj...igt. Nog språkat om det. Här kommer istället några nytagna bilder i svartvitt. Inget mixtrande i datorn utan ganska normal redigering skulle jag vilja kalla det. Använde samma optik som i förra blogposten, med omvänd frontlins och sedan höll jag helt enkelt optiken bakofram med fronten mot M42-adaptern. Med en utdragbar makroadapter ska det dock gå att få focus även med den modifierade optiken rättvänd. Har beställt en sån för att kunna komma lite längre ner i macroområdet med mina gamla M42-gluggar, och den bör komma till användning även för denna modifierade Meyer Domiplan 50mm/2,8 skulle jag tro.

Bildvärlden slutar aldrig att förundra, och möjligheterna att utnyttja gammal optik på olika sätt har blivit större med den digitala utvecklingen. Man kan numera köpa adaptrar för det mesta och använda nästan vad som helst på en spegellös digitalkamera. Förr fick man vara finmekaniker och fixa sånt själv, det behövs inte längre. Men modifieringen jag gjort här klarar nog även en med tummen mitt i handen. Inte alls svårt att vända frontlinsen på en gammal massproducerad össtysk Domiplan. Den var väl konstruerad för att kunna monteras ihop enkelt och billigt i fabrikerna där.

//

EMAKS BETRAKTELSER 294/Att vända på en frontlins...

Jag köpte två billiga Meyer-Optik Domiplan 50mm/2,8 på ebay. En av dom har jag nu experimenterat med lite grand. Jag pillade bort textringen i fronten, sen lossade jag försiktigt på ringen som håller fast frontlinsen. Det gick lätt med bara en liten skruvmejsel. Efter att ha skakat ut frontlinsen (som är utbuktande fram och plattare bak) och vänt på den, lagt den på plats igen och sen skruvat fast den med ringen samt tryckt fast textringen, så satte jag Domiplanen i M42-adaptern på min Fujikamera och tittade i sökaren. Tyvärr fick jag inte focus nånstans, och provade då istället att skruva loss den och hålla fronten mot adaptern. Dubbel reversal alltså. Omvänd frontlins och omvänd optik. Nu gick det bättre och det fungerade att få bilder med något så när focus. Men bilderna här är tagna på fri hand med ca 1/30 - 1/50 sek slutartid, så troligen går det  att få en liten anings mindre oskarpt där focus ligger. Mjukheten är ändå något om tilltalar mig. Kul att se vart man kommer med den här typen av modifikationer!

//