EMAKS BETRAKTELSER 541/Morgon vid sjön Läen, Annandag jul 2020...

Vi sitter med barnbarnen och tittar på filmen "Draktränaren" på Viasat family på morgonkvisten. Då plötsligt blir det ett underligt ljus på norrhimlen (fönstrena i vardagsrummet ligger på norrsidan av huset). Frun, dottern och barnen sitter kvar medan jag springer ut på framsidan och tittar. Fina färger på hilmlen. Jag minns en likadan morgon på 1980-talet. Det var under juluppehållet även då. Och då var det is på sjön så jag sprang ner till sjön med kameran och stativet och laddad med diafilm. Fick några fantastiska färger även då, som ingen trodde var på riktigt. Men det var det. Faktum är att upplevelsen kanske var ännu mera  intensiv än vad bilderna visade. Och jag får samma känsla nu. Att det var mera intensivt den lilla stund det varade. Tur att jag sprang ut och tittade i alla fall. Och att jag bara har hundra meter ner till stranden.





//

EMAKS BETRAKTELSER 540/En sover och en vill inte vara med...

Så är det ibland när man ska ta en bild med barn och barnbarn samlade.
Juldagen ägnade vi åt en utflykt med korvgrillning. Blev inte mycket tid för fotografering då, men på hemvägen längs strandpromenaden blev det tillfälle. Men då sov den lille, och storasyster ville inte vara med på bilden och satte sig ner och tjurade. En bild blev det i alla fall. Pentax 67 + Sonnar 180mm f/2,8 och HP5 plus. Jag lyckades bättre med framkallningen i D96 nu. Men jag ska även prova den i DK50 (som jag har mycket av) samt i Fopmadon R09.



//

EMAKS BETRAKTELSER 539/Tomtarna på plats...

Dom har blivit några stycken, och dom får alltid stå uppradade på den långa bänken i hallen. Dom tenderar också att föröka sig med ett eller annat exemplar för varje jul. Precis som min samling gamla objektiv också tenderar att föröka sig lite då och då. Fast nu har jag börjat sälja av en del också kanske ska sägas. Här satt en av mina gamla projektorobjektiv från Zeiss Jena på RP-huset. En Prokinar 90mm f/1,6. Inte använt den så mycket. Det blir annan bokeh än Kipronarerna från samma tillverkare. Lugnare, inte mycket till snurr heller. Men lite vinjettering med ff som synes. Önskar därmed en GOD JUL till alla läsare!

//

EMAKS BETRAKTELSER 538/2020-12 18

Bilden tog jag i fredags. När jag stod och fotograferade annat, så kom hon och parkerade sin bil vid badplatsen. Hoppade ut och undrade om jag hade fotograferat färdigt, för nu skulle hon hoppa i precis där jag stod med min Pentax 67. Ja varsågod, svarade jag. Då kanske jag får ta en bild på dig när du badar? Och det fick jag.



För ett par tre 10-tal år sen var det mer regel än undantag att man kunde åka skridskor här redan strax före juletid. Antingen hade vi skottat upp en bana, eller så var det bar is. Men öppet vatten, i princip aldrig vid denna tiden. När våra barn var små vid slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, så gjorde vi alltid utflykter på isen vid juluppehållet. Antingen med skridskor eller på skidor. Vi grillade korv och det var fint att sitta och njuta av den friska vinterluften ute på sjön. Under de senaste vintrarna har det inte gått. Och förra vintern var det första gången sedan julen 1983, då vi flyttade in i vårt nybyggda hus något 100-tal meter från sjön i Djurhult, som jag inte kunde gå ut på isen alls. Den la sig knappt på hela vintern och den is som blev var alldeles för tunn och osäker. Det ska bli intressant att se hur det blir den här vintern? Tendensen under dessa 37 år har varit negativ vad gäller detta, med vissa undntag. Men i stort har kurvan som helhet pekat neråt. Klimatet har förändrats och en stor majoritét av forskarna är eniga om orsaken till att vi sedan industrialismen genombrott vid slutet av 1800-talet, har haft en aldrig tidigare skådad hastighet på uppvärmningen. Visst, klimatet har ändrats genom jordens historia, det tvilvalr ingen på. Men denna snabba förändring som skett nu, kan inte förklaras med naturliga fluktationer.
//

EMAKS BETRAKTELSER 537/Inte mycket till ljus idag...

Och då fick det bli skjutande med full öppning på kanonen. Ja nån exponering kunde jag blända ner ett par steg på. Annars full fräs med fritt utblås. Eller fritt insläpp kanske man ska säga i det här fallet. En Zeiss Jena Biotar ska väl sitta på en Praktica-kamera, i mitt fall en PLC 3. Den kameran gillar jag, fast den har lite ovanliga batterier till exponeringsmätaren, och den elektroniska överföringen av bländarvärdet vid fullöppningsmätning med electric-optik. Men dom finns om man letar på webben. Jag beställde tre st förra sommaren så jag klarar mig ett tag till. Har funderingar på att köpa ett PLC3-hus till, man får dom för några få hundralappar på ebay t.ex.



Eastman 5222 i kameran. Men negativen blev lite kontrastlösa i det grådisiga vädret, trots att jag förlängde framkallningen rejält. Både för kontrasten och för att 7-8 filmer gått genom D96:en. Så jag fick öka kontrasten ganska mycket när jag redigerade och då blir det grövre korn, vilket syns tydligt här. En av bilderna, den fjärde i ordningen med grenarna mot himlen, behövde dock inte justeras så mycket, vilket mera visar hur kornigheten egentligen blir med den här filmen.



Idag var jag mest ute för att kolla hur den här Zeiss Jena Biotar 75mm f/1,5 från början av 1950-talet,  tecknar? Den är ganska eftertraktad av porträttfotografer pga den speciella bokehn på full glugg. Och jag har precis fått den så detta är den första filmen jag tagit med den skapelsen. Det speciella swirlet kommer fram bara i vissa förhållanden kamera-motiv-bakgrund, och nästan bara på full glugg eller väldigt måttligt nedbländad. Man kan få fina porträtt med den tror jag, om bakgrunden är den rätta. Bakgrundsbokehn verkar häftig även om den inte alltid snurrar.



Man har samlat på sig ett antal såna här gluggar nu, med speciella egenskaper, även en del gamla ljusstarka projektor-objektiv. Jag tycker det är kul att experimentera med dom och de fungerar ju lika bra på analoga M42-kameror som på i stort sett vilken digital systemkamera som helst med lämplig adapter. Det finns mycket att välja bland på marknaden idag. Men tyvärr så stiger priserna i takt med att allt fler digitalfotografer upptäcker de här gamla fina objektivens egenskaper. För bara något 10-tal år sen så var efterfrågan inte alls lika stor och objektiv som idag kan gå för 10.000 SEK kunde man då handla för bara några hundralappar.



Hur många 85:or behöver man, var det någon som frågade i en Fb-grupp häromdan? Och han svarade själv: Fler! Så kan det kanske vara. Jag har ju ett antal med olika ljusstyrkor att välja mellan i det här brännviddsområdet nu. Men ändå är det en jag suktar lite efter och som jag sett härliga bilder från. Konica Hexanon 85mm f/1,8. Problemet med den är att det verkar vara väldigt svårt att hitta adaptrar från Konicas AR-fattning till M42. Till Canon RP finns, men har inte hittat något som kan ansluta en optik med AR-bajonett till en M42-kamera. Kanske fungerar det inte? Så vill man använda den till film, så är det till att ha ett Konica-hus, och det har man ju också. En T3 som min far fick av grannen för många år sen, och som jag nu fått ärva. Så jag har mina funderingar.



Sen får man ju även inse, att dom här objektiven gör en inte till någon bättre fotograf. Dom har bara speciella egenskaper som rätt utnyttjat kan bli väldigt effektfullt och intressant. Och det är väl mest för porträtt och andra bilder där man vill avteckna ett motiv mot en bakgrund i oskärpa, som dom här egenskaperna kommer fram.



Om jag inte fått perfekt skarpt här, så beror det nog mera på att slutartiderna pendlade ner till 1/60 och 1/30, och med kameran på fri hand samt den höga ljusstyrkan som ger extremt kort skärpedjup, är det inte optimalt.
//