EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 220/Pentax 67 med 105mm/2,4
Har funderingar på att sälja min stora Pentax 67 mellanformatsutrustning, men nu tror jag ändå att jag sparar en del av den - huset och 105mm. Resten får väl gå iväg till nån som behöver dom bättre? 105:an har ett rätt häftigt skärpesläpp på stora bländaröppningar som jag nog vill utforska lite mera, lite som en 3d-effekt. Har inte fotat så mycket med Pentaxen under sista åren, men innan dess blev det en del. Har t.ex en fin bildserie på Stig Anders Svensson i Råskog (även känd som Hästmannen) tagen med 105mm. Men här en annan bild från Gransholm utanför Gemla som visar lite av 3d-effekten. Kommer inte ihåg om det var Plus-X 120 eller Tri-X 120 som satt i kameran, men det spelar nog inte så stor roll vilket.
EMAKS BETRAKTELSER 204/Det ryker fortfarande ur pappersbrukets skorstenar...
Och det är bra för oss som bor i Lessebo. Visserligen har personalstyrkan de sensate åren minskat betydligt, men ändå är papper en tradition här. Sedan 1693 faktiskt, då man började tillverka karduspapper till Flottan i Karlskrona i handpappersbruket. Och denna handpapperstillverkning finns otroligt nog kvar fortfarande i kontinuerlig drift, fast nu i regi av ett externt företag som tagit över.
Bilden på bruket skulle man kunna tro är tagen med en analog Rolleiflex 6x6 och gammal hederlig Tri-X, men det är min digitala systemkamera Fujifilm X-T2 som jag haft inställd på format 1:1 och svartvit Acros settings på 6400 ISO. Resultatet blir "skrämmande" likt inskannad 400 ISO film i 120-format på dessa höga ISO.
Utsnitt av bildfilen i 100%.
//
Emaks betraktelser 135/Nya bilder, projekt och orginalitét.
Det rullar på lite hela tiden med mina Svenska landsbygdskort och de Danska korten. Landsbygdskorten är långtidsprojekt medan de danska är årets sommarprojekt. Någon dansk film återstår väl att framkalla, men det mesta som är kvar där är att färdigställa bilderna i mörkrummet. En process i sig, där varje negativ kräver sin speciella hantering. Sällan man kan kopiera rakt av, precis som man sällan kan använda en digital bildfil rakt av utan justeringar hit eller dit i datorn.
Hirtshals - Juli 2015.
Något som jag däremot i princip kan använda rakt av, är digitaliseringen/scanningen av mina mörkrumskopior. Med en bra scanner och rätt grundinställning blir de flesta filerna användbara för visning på webben direkt, utan några som helst efterjusteringar i datorn. Det som ibland kan bli problem är högdagrarna (som vanligt vid digitalisering av analogt material kanske ska sägas). Även en scannad mörkrumskopia kan råka ut för detta fenomen med att högdagern sticker iväg för mycket, istället för att återges mera tillplattat som det ser ut på bilderna. Har nog att göra både med bildskärmars förmåga att återge toner, och den digitala teknikens begränsningar (jämfört med silverbaserat papper) i just högdagerdelen.
Kastlösa - Juli 2015.
Bilderna ingår som sagts, i projekten som jag håller på med. Sedda separat utan sammanhanget, kanske de inte fungerar lika bra. Men det där har även väldigt mycket att göra med vad betraktaren förväntar sig. Hur van man är att analysera och läsa bilder, och hur pass långt man kommit i sin utveckling som fotograf/betraktare av bilder. Där är vi alla olika och den som enbart är ute efter det estetiskt tilltalande och vackra, kanske inte ser den poesi och berättelse som kan ligga i många bilder av annan karaktär och innehåll?
Kastlösa - Juli 2015.
Något man ofta talar om är orginalitéten. Dvs om fotografen gör sin egen grej eller försöker efterlikna något som redan finns. Kanske är det omöjligt att vara absolut originell, för alltid har man fått inspirationen någonstans ifrån. Och alltid har någon annan tagit liknande bilder och haft liknande teman. Men gör man ändå bilderna på sitt eget sätt, och åtminstone försöker lägga en personlig prägel på dom, då är det inte fel som jag ser det. Bilder av svensk landsbygd har många pysslat med. Sune Jonsson har gjort det på sitt egna föredömliga och banbrytande sätt med början redan under 1950-talet, och på ett tema med avfolkningen som röd tråd. Mina landsbygdsbilder är inte direkt några kopior av dom bilderna (tror fö. inte alls jag skulle kunna göra så bra människoskildringar), även om temat delvis kan sägas vara detsamma. Jag håller mig hellre till att fotografera spår av människors verksamheter (än människorna i sig) i mitt egna lilla privata landsbygdsprojekt. Den verklighet som fanns på 1950-, 60- och 70-talen, och som Sune Jonsson fångade de sista resterna av, den försöker jag nu fånga spåren av kanske man kan säga. Om det blir tillräckligt bra att visa som något sammanhållet, får framtiden utvisa? Huvudsaken är att jag själv tycker det är kul och intressant.
//
Emaks betraktelser 133/En fin mörkrumssommar!
Idag regnar det och tidigare i veckan har det varit grått eller halvklart (synd för Gnesta-planket, men kanske har inte skiten som passerar här just nu nått dit ännu). Temperaturer kring 17-20 ungefär. I mörkrummet står termometern på 21 grader och det är riktigt behagligt. Normalt brukar det var 25-26 på sommaren, och när man ska framkalla film får man därför kompensera tiden för att framkallaren värms upp under tiden filmen framkallas. Nu behövs inget sånt. Det brukar normalt inte heller vara direkt behagligt att kopiera, när temperaturen efter ett tag kan ligga på 28-30 grader därinne. Nu kommer den inte över 23-24 ens. Så det här är en riktigt fin mörkrumssommar!
Mina projekt flyter på. Svenska Landsbygdskort och Danska Kort är det som nu ska harvas igenom. De danska ska framkallas och kopieras till färdiga bilder. De svenska också, men där är det inte avslutat utan nya bilder kommer till hela tiden. Och så lär det flyta på tills man inte orkar längre. Ett livstidsprojekt förmodligen. Här lite bilder som nyss färdigställts...
Danskt kort:
Svenska Landsbygdskort:
Emaks betraktelser 128/Svenska landsbygdskort...
Skog, Torpsbruk - juni 2015
Scannad mörkrumskopia.
Original 27x27 cm.
Svenska landsbygdskort är ett projekt jag ska försöka hålla på med ett tag framöver. Detta är bild nr 4 i ordningen, färsk från mörkrummet. Scanning av negativ har jag slutat med, blir sällan nöjd med resultatet. Kanske för att jag varken behärskar tekniken med bildbehandlingen i datorn tillräckligt bra, eller har någon filmscanner som är tillräckligt bra? Får sällan den rätta studsen i bilderna med scannade negativ. Mörkrummet fungerar mycket bättre för mig. Bilden här är en scanning rakt av från mörkrumskopian.