Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

Emaks betraktelser 135/Nya bilder, projekt och orginalitét.

Det rullar på lite hela tiden med mina Svenska landsbygdskort och de Danska korten. Landsbygdskorten är långtidsprojekt medan de danska är årets sommarprojekt. Någon dansk film återstår väl att framkalla, men det mesta som är kvar där är att färdigställa bilderna i mörkrummet. En process i sig, där varje negativ kräver sin speciella hantering. Sällan man kan kopiera rakt av, precis som man sällan kan använda en digital bildfil rakt av utan justeringar hit eller dit i datorn.

Hirtshals - Juli 2015.

Något som jag däremot i princip kan använda rakt av, är digitaliseringen/scanningen av mina mörkrumskopior. Med en bra scanner och rätt grundinställning blir de flesta filerna användbara för visning på webben direkt, utan några som helst efterjusteringar i datorn. Det som ibland kan bli problem är högdagrarna (som vanligt vid digitalisering av analogt material kanske ska sägas). Även en scannad mörkrumskopia kan råka ut för detta fenomen med att högdagern sticker iväg för mycket, istället för att återges mera tillplattat som det ser ut på bilderna. Har nog att göra både med bildskärmars förmåga att återge toner, och den digitala teknikens begränsningar (jämfört med silverbaserat papper) i just högdagerdelen.

Kastlösa - Juli 2015.

Bilderna ingår som sagts, i projekten som jag håller på med. Sedda separat utan sammanhanget, kanske de inte fungerar lika bra. Men det där har även väldigt mycket att göra med vad betraktaren förväntar sig. Hur van man är att analysera och läsa bilder, och hur pass långt man kommit i sin utveckling som fotograf/betraktare av bilder. Där är vi alla olika och den som enbart är ute efter det estetiskt tilltalande och vackra, kanske inte ser den poesi och berättelse som kan ligga i många bilder av annan karaktär och innehåll?

Kastlösa - Juli 2015.

Något man ofta talar om är orginalitéten. Dvs om fotografen gör sin egen grej eller försöker efterlikna något som redan finns. Kanske är det omöjligt att vara absolut originell, för alltid har man fått inspirationen någonstans ifrån. Och alltid har någon annan tagit liknande bilder och haft liknande teman. Men gör man ändå bilderna på sitt eget sätt, och åtminstone försöker lägga en personlig prägel på dom, då är det inte fel som jag ser det. Bilder av svensk landsbygd har många pysslat med. Sune Jonsson har gjort det på sitt egna föredömliga och banbrytande sätt med början redan under 1950-talet, och på ett tema med avfolkningen som röd tråd. Mina landsbygdsbilder är inte direkt några kopior av dom bilderna (tror fö. inte alls jag skulle kunna göra så bra människoskildringar), även om temat delvis kan sägas vara detsamma. Jag håller mig hellre till att fotografera spår av människors verksamheter (än människorna i sig) i mitt egna lilla privata landsbygdsprojekt. Den verklighet som fanns på 1950-, 60- och 70-talen, och som Sune Jonsson fångade de sista resterna av, den försöker jag nu fånga spåren av kanske man kan säga. Om det blir tillräckligt bra att visa som något sammanhållet, får framtiden utvisa? Huvudsaken är att jag själv tycker det är kul och intressant.
//