EMAKS BETRAKTELSER 257/Det flyter på...

Så kan man kanske uttrycka sig. De två dagar jag hade förbokat var väl inte idealiska för det jag planerat, men det blev bilder ändå. Mina samarbetspartners gjorde ett fint jobb i det blåsiga och, för den här sommaren, lite kyliga vädret. Så det flyter på ungefär som jag tänkt mig i alla fall. Jag fick i stort sett de bilder jag ville ha och några kommer väl upp på jubiléumsutställningen till hösten på Fotogalleriet i Skruv, som det ser ut. Inte bilderna här dock, utan andra från de här två dagarna.


Modell: Lucy Rusnakova.


Modell: Maky Slunecko.

Lucy i medeltidsdräkt.

Maky i medeltidsdräkt.

Lite glamour och lite "cosplay" medeltid i färg. Men jag gillar ju svartvitt bäst och jag ska försöka göra några digitala negativ som sedan lithkopieras i mörkrummet. Blir det bra kommer resultatet visas på utställningen till hösten. Det blir nog sannolikt också några vanliga svartvita digitala printar från de här modellfotodagarna också. Tillsammans med några traditionellt framställda lithprintar i den stil man sett från mig tidigare, är det meningen att jubiléumsutställningen ska sättas samman. Troligtvis kommer den ha vernissage någon gång i september, och mera information om detta kommer i början av augusti.
www.fotogalleriet-i-skruv.blogspot.se

EMAKS BETRAKTELSER 250/Mustang shots - testbild.

Det här är en testbild för ett kommande projekt. Kvällssol i motljus med en portabel studioblixt slagen från vänster sida mot bilen. Verkar funka. Nu hoppas vi på kvällssol även när detta ska genomföras "på riktigt" om någon månad. Troligen får jag då använda ytterligare en eller två studioblixtar.Vid mulet väder kan det nog också funka, men då blir det förmodligen lite annorlunda stuk på bilderna. Bara det inte blir regn, fast då finns alternativ inomhus.

//

EMAKS BETRAKTELSER 249/Låt inte motivet skymma bilden!

Det var väl Christer Strömholm som skrev det på en av sina lappar? Och det är tänkvärt. Vårens blommande grönska och fågelliv får oss lätt att stirra blint på motiven, men också lätt att glömma bilden. Personligen är jag inte beroende av några speciella motivområden, jag kan hitta bilder precis överallt, i de flesta sammanhang. Men jag ska inte sticka under stol med att jag gillar svartvitt bäst. Därför gillar jag också att se bilden i svartvitt på skärmen när jag fotar digitalt, det hjälper upp mycket av det som man med film i den analoga kameran tvingas tänka sig till. Svartvitt är något man inte bara kan svänga till så där på en höft i efterhand i datorn som jag ser det. Det måste tänkas och planeras från början hur det i slutändan ska bli. Så gå omkring och fota/tänka i färg och sen i efterhand konvertera det som eventuellt kan passa i svartvitt, är ingen metod jag sympatiserar med. Färger kan även distrahera och ta uppmärksamheten från bilden. Vackra, intensiva eller svaga färger kan iofs också göra en bild, men det blir en annan typ av fotograferande än de kontraster med skugga/ljus man tvingas laborera med i svartvitt. Ett helt annat tänk.



I den här bilden med det planterade och uppstöttade trädet, fastnade jag för dragkampen som finns mellan de båda sidorna. Ska vänster eller höger vinna? Eller blir det dött lopp? Ungefär som i det stundande valet, två sidor som drar åt varsitt håll. Balansen har varit jämn länge, men ska den bli det även denna gång? Eller kommer man att släppa in en  kraft från höger som bryter ner hela samhällsträdet åt det hållet?



Något jag däremot i princip alltid fotograferar i färg, är glas. Men det är en typ av dokumentation som kräver färg. Något som är ett projekt jag har vid sidan av mitt vanliga personliga bildmakeri. Den här långhelgen (ja det blir ju det när man tar fritt klämmdan) har jag varvat trädgårdsarbete med lite glasfotande. Ett av resultaten, en vas från Skruf och 1960-talet. "Ferrara 4" av Bengt Edenfalk. Invälsat järnfilspån i den blå underfångsposten, ger luftbubblor i en svagt guldfärgad ton. Guldtonen i bubblorna förstärks med studiobelysning underifrån, här kombinerat med dagsljus från ett fönster bakifrån. Tycker det är kul att laborera med ljuset och har funderingar på att fixa till en provisorisk studio med rullbakgrunder i garaget. Har inspirerats mycket av Kemal Sahacic här på fotosidan, som jag tycker gör fantastiska porträtt/studier. Hans bilder blir något mera än just bara porträtt. De har ofta något mera att säga. Men studioporträtt, det är ett projekt för framtiden, något att jobba med på sikt.
//

EMAKS BETRAKTELSER 202/Bara ett glas...

Har inte fotat annat än glas sen sist, så denna betraktelse handlar också om glas. Lite annan belysningsplacering nu dock, vilket fick alla speglingar i glaset att försvinna. Strömbergshyttan och Gerda Strömbergs design här också. Troligen ett enstaka vin- eller apperitif-glas, har inte hittat modellen i någon servis ännu. Men ett otroligt välkomponerat glas och ett förstklassigt hantverk, om jag får tycka lite själv!



Fujifilm X-T2 + 1.2/56mm, Classic Chrome JPEG och lite justeringar i ps efteråt som vanligt. Belysning även här 2st Nicefoto Nflash 280A.

EMAKS BETRAKTELSER 201/Från mitt projekt "Strömbergshyttans glasbruk".

En del kanske känner till att jag är uppvuxen vid Strömbergshyttans glasbruk. Lades ner 1979 då krisen slog som hårdast mot den svenska glasnäringen. Idag är där istället en "lyx"-loppis som specialiserat sig på dansk 60-talsdesign. En stor del av min fritid de senaste åren har ägnats åt att forska i historien kring bruket, restaurering och digitalisering av bildmaterial samt fotografering av glas som tillverkats där. Har just nu lånat en liten samling glas av en vän, som jag håller på att fotografera av i min ljusbox. Visar några bilder från det arbetet. Har förut använt vanliga spotlights som belysning men provade nu mina nya portabla studioblixtar som även kan köras med kontinuerligt ljus.







Modellerna på bilderna är från de tidiga åren på 1930-talet. Bruket startades om 1933 och fick då namnet Strömbergshyttan efter Edward och Gerda Strömberg. Tidigare hade bruket drivits under namnet Lindefors mellan 1876 - ca 1920. Sedan låg det i träda några år varefter det gjordes en stor renovering och drevs med nya ägare (bl.a min farfar) 1929-31. 1933 kom sedan Strömbergs till Lindefors och satte igång driften igen, först som arrandatorer och från 1946 med sonen Erik Strömberg som ny ägare. Glasen på bilderna är alla av Gerda Strömbergs design. Hon började formge glas på Sandviks glasbruk, fortsatte lite i Orrefors men fick sitt stora genombrott på Eda glasbruk i Värmland 1927-33. Hon avslutade sin karriär i Strömbergshyttan i slutet av 1940-talet, och några av hennes tidiga modeller tillverkades faktiskt även efter 1979 på Orrefors, som drev bruket de sista åren 1976-79.