EMAKS BETRAKTELSER 657/Från Korrö vid Ronnebyån

Dags att åka och titta på blåsippor. Tycker personligen att blåsippor som bilder är ganska ointressanta. Det är annat som fastnar på mina filmer. Här är några exempel. Från Korrö vid Ronnebyån, ett ställe där det finns blåsippor att titta på och som säkert många känner till för hantverksbyn som finns där. Och för den stora folkmusikfestivalen som arrangeras varje sommar med några tusen deltagare. Där finns också ett ängsområde som sköts som naturrreservat, med fagning, slåtter och efterbete. Och det är där bilderna är tagna, utefter ån.







Idag var det Biometar 2,8/120mm som satt på ett av mina 6x6-hus med P6-fattning. Och filmen var Ilfords FP4plus i 120-format. Framkallad och avfotograferad på ljusbordet med sonens geniala anordning för det. Men som vanligt ska väl någon kvadrat även hamna på papper så småningom är det meningen. Det är ju ganska meningslöst att fotografera om det inte blir några färdiga bilder som slutresultat. Digitala filer är bara ett mellansteg på vägen dit. Man ser hur bilden kan tänkas bli, ungefär som gårdagens kontaktkartor, men med betydligt mera information och bättre upplösning än en liten kontaktkopierad ruta på 6x6cm (eller 24x36mm).

Jag såg på fb någon fotograf som hade flera tusen oframkallade rullar film. Ungefär som Vivian Maier, vilken aldrig förstod hur bra hon var. Hon gick bara omkring och knäppte film efter film med sin Rolleiflex TLR, och i bästa fall blev filmen framkallad. Oftast inte vad jag förstått. Nu kom de ändå i rätta händer (som tur var) efter att hennes dödsbo såldes på auktion. Kan det finnas fler som hon? Med en trolig diagnos av någon av de sk "bokstavskombinationerna". Hon hade uppenbarligen någons lags samlarmani, för hennes lägenhet var full av tidningar och tidskrifter staplade på varandra, utöver alla oframkallade och framkallade filmer som bara låg och väntade på något bättre.
//

EMAKS BETRAKTELSER 656/BW 23 - 2022

Mina bilder jag tog i Landskrona är nog rätt svårsmälta. De flesta ser väl fotografi som något som ska vara en vacker vy eller liknande. Och det mesta man ser annars idag är sånt som är spektakulärt och extraordinärt. Något man kanske joxat till i datorn så att det ska kompensera för bristande komposition eller en annars ointressant bild. Mina bilder är väl mera lågmälda och jag försöker hitta bilder i vad som helst. Det är inte motivet som är det viktiga för mig, utan bilden. De flesta kommer till av en slump, när jag och Margreth är ute på stan eller gör någon utflykt. Eller när man själv går på upptäcktsfärd på något ställe och ser saker man passerar. Jag tycker också en bild ska kunna stå för sig själv, utan förklarande/ledande texter. Bilder har ett eget språk. Och de ska inte vara illustrationer till en text. Annars har man misslyckats som fotograf/bildmakare. Såvida man inte tar bilder för ett skrivet reportage eller liknande. Men sånt pysslar inte jag med, jag är bildmakare. Hur jag lyckas ska jag inte själv uttala mig om. Men jag försöker i alla fall, och det är det viktigaste.

BW23 - 2022

Landskrona

Silvergelatin 20x20cm.

//

EMAKS BETRAKTELSER 655/Mera Landskrona

En silvergelatinkopia som kom till igår. Här ungefär som den kan tänkas se ut med en passepartout och en av de vita ramar jag har i stl 30x30cm. Bilden är ungefär 20x20cm. Man får fler idéer och får uppslag. Som jag skrev fick jag en idé på hemvägen från Landskrona, på ett ställe där vi åt lunch. Man är ju alltmer sugen att fotografera nu när vårljuset kommer tillbaka både på morgnar och kvällar. Då blir suget lite extra. Vi får se om det blir något av det "objektet"? Men mörkrummet kallar och både idag och igår har det kommit fram nya bilder där, som sen kan läggas i arkivlådorna. Jag måste göra färdigt de negativ som ligger och väntar på att hamna på papper. Ett arbete nog så viktigt. För mig är bilder inte bilder förrän jag kan hålla en papperskopia i handen. Så är det bara och har alltid varit. Kommer nog förbli så också.



//

EMAKS BETRAKTELSER 654/Årstaberg, slutet av februari.

En film från besöket hos dottern i Stockholm på sportlovet i februari blev liggandes oframkallad. Men nu kom den med när jag framkallade filmerna från helgens besök i Landskrona. Här är en av kvadraterna från den filmen, fotograferad från trappan upp till lägenheten i "Funkisskolan" Årsta. Bilden får tala för sig själv, inget att säga om den. Platsangivelse är det enda som behövs. Bilderna kommer till när jag ser något intressant. Och bildspråket får göra jobbet. Inte någon förklarande text. Jag tycker inte bilder ska behöva någon text, i så fall har man inte gjort jobbet som fotograf. Såvida det inte är en reportagebild eller en bild som ska illustrera en text. Men sånt intresserar inte mig som bildmakare. Jag är intresserad av bilder, inte illustrationer för texter.



Nu är även detta ett negativ som jag fotograferat av på ljusbord med digitalkameran. Mörkrumskopia kommer vad det lider. Jag håller på att beta av de negativ som tagits under vårvintern. Idag blev det fyra st gjorda på silvergelatinpapper i fiber. Alla i två ex vardera. Det är så jag gör. En till arkivet och en för ev utställning/försäljning. Mer blir det inte initialt. Och sällen efter det heller, för mina bilder är inte så lättsmälta eller för den skull lättsålda. Jag har nog inte de rätta kontakterna heller för att få visa upp mina bilder i några större sammanhang. Som autodidakt utan etablerat namn/kändisskap är man ganska körd på gallerimarknaden. Bara att inse faktum och bita i det sura äpplet. Men jag vet att jag gör bra bilder, det har jag fått flera bekräftelser på. Så jag misströstar inte. Någon gång kanske man ska kunna övertyga någon gallerist att ge mig chansen att ställa ut det jag gör. För det finns massor att välja bland. Tycker bara det är synd att mina mörkrumskopior inte ska kunna visas på annan plats än en digital bildskärm. Det är inte alls det man vill, utan IRL.

Två bilder fick jag dock sålda nyligen. Det var efter att man uppmanat oss i en facebook-grupp för analogt foto, att skänka bilder till en auktion för hjälp åt Ukraina. Men utan etablerat namn eller kändisskap så tyckte jag det var tämligen meningslöst att skänka någon av mina bilder dit. Den skulle inte inbringa speciellt många kronor, om ens någon var intresserad av den? Och i sällskap med Petersen, Strömholm m.fl etablerade toppfotografer (som det nu blev i auktionen) så inser jag nu att jag gjorde rätt att istället be evntuellt intresserade att titta in på min hemsida https://nils-bergqvist.webnode.se/ och välja ut någon bild att köpa, så skulle jag skänka samma summa som priset för den till en av de etablerade hjälporganisationerna för Ukraina. Nu hörde en person av sig och ville köpa två stycken. Priset för den ena 1500:- har jag nu satt in på Rädda Barnens konto för Ukraina. Ett alldeles för lågt pris egentligen för en silvergelatinkopia, som dessutom är en unik lithprint. Men jag satte specialpris för detta ändamål då jag verkligen ville få något gjort för att lindra det stora lidandet där borta.
//

EMAKS BETRAKTELSER 653/Landskrona var en fin betraktelse.

Jag har fortfarande den tredje filmen oframkallad från helgens tripp till Landskrona. Det får bli morgondagens syssla, sen får vi se om jag hinner kopiera i mörkrummet? Jag ligger efter en del med kopieringsarbetet, men det fina vädret inbjuder inte direkt till att stå i dunkelkammaren och ta fram bilder. Det var ju annars Gerry Johanssons vernissage på Landskrona Foto som var det som lockade oss till staden. Men tre 120-filmer blev tagna där. Och man får väl säga att bilderna blev helt i hans anda. Inte för att man vill kopiera Gerrys stil, utan för att jag gillar den och inspireras av den. Och det kan väl aldrig vara fel? Det är så fotografin utvecklas och går framåt. Fotografer som inspireras av andra fotografer och tar bilder med samma entusiasm och glädje.  Men med en personlig prägel givetvis.





Den första  bilden är från hotellet vi bodde på. Och den andra alldeles i närheten, på väg in mot centrum. Bilder i flykten, där man passerar. Det blir oftast så när vi är på tur tillsammans, hustrun och jag. Med följd att hon får stå och vänta. I gengäld får jag stå och vänta när hon tar itu med det hon intresserar sig för. Men då erbjuds ofta tillfälle att fotografera det man ser runt omkring sig.

På hemvägen åt vi på på ett ställe där jag såg en massa möjligheter till bilder. Men då var det inte lönt att försöka fotografera. Men kanske kan det bli ett framtida projekt, vi får se vad som kan komma av det? I så fall blir det till att göra ett par egna utflykter med kameran dit. Skulle vara intressant att försöka göra något sådant.
//