EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 575/Hemmavid...
Inte på tomten, men ett par hundra meter från där jag bor, vid bad- och campingplatsens parkering. Man går sin rundor och något fastnar på filmen som sitter i kameran man valt för tillfället. Vintern verkar nu nerpackad och snart körs den bort. Tre veckor har vi haft. Nu blir det 8-9 gr varmt de närmaste 10 dagarna enligt prognosen. Sen ska vi väl vara inne i vårmånaden mars? Får se om värmen håller i sig? Det brukar komma bakslag.
Pentacon Six TL, kamerahuset som användes idag, verkar fungera i kylan. Fast idag var det 3-4 gr varmt när jag gick min sväng. Och då ska det väl kunna bli läge för den köldkänsliga Arax 60 framöver, när temperaturen ska stiga upp mot 8-9 plus? Mattsskivan på den är ljusare än den på P6, och där finns en snittbild. Idag provade jag den gamla Flektogonen också. Den som legat sedan 1980-talet, då jag hade min första Pentacon Six TL. 50mm brännvidd som motsvarar ungefär 28mm i småbild 24x36. Det kändes lite som förr med det kvadratiska formatet och schaktsökaren. Bilden spegelvänd men man ser den med bägge ögonen. Finemang att komponera så. Känns bra på alla sätt och jag trivs. Som att hitta hem igen lite grand...
//
EMAKS BETRAKTELSER 574/Man känner sig hemma, både på det ena och det andra viset...
En bild från Odengatan i Lessebo för nån vecka sen. Känns som hemma, ja alltså även med det kvadratiska formatet. Och med schaktsökare, så man ser bilden med bägge ögonen. Sen att det är spegelreflex SLR, alltså att man ser bilden i sökaren genom tagningsobjektivet, är bra. Då är det aldrig problem med att få exakt överensstämmelse med linjer i bilden, vilket annars kan vara fallet med TLR-kameror, där man ser bilden genom ett objektiv ovanför tagningsoptiken. Arax 60 (en exponering där den trotsade kylan) + 80mm f/2,8, Ilford HP5plus i DK-50. Fomabrom Variant 112 och Moersch ECO 4812.
//
EMAKS BETRAKTELSER 573/En handkolorerad från 1979-80
När jag letade efter en bild som någon ville köpa idag, i mitt ganska osorterade arkiv (därför jag inte hittar bilderna så lätt), så dök jag på den här handkolorerade experimentbilden från 1979-80. Kopierad med smörpapper över fotopapperet, eller var det kanske i sandwich med negativet? Kommer inte ihåg vilket? Orwo-papper och sen vanliga färgpennor typ blyerts, direkt på bilden. Den har legat bortglömd och vad jag kommer ihåg har jag aldrig tagit fram den sen dess, för jag tyckte inte den var något att ha. Men nu fick jag syn på den, och den blev kanske inte så dålig som jag tyckte då? Kul när man gör såna "fynd" och att man gillar bilden bättre nu, över 40 år senare.
//
EMAKS BETRAKTELSER 572/BW20 - 2021
Ja, jag numrerar bara mina bilder och lägger till årtal, sätter inga titlar. Är inte mycket för att göra det då jag tycker det styr betraktaren lite för mycket. Bildtolkningen får betraktaren stå för istället. Och några utläggande eller förklarande texter om vad jag vill visa med mina bilder gör jag inte heller. Jag tycker bilder ska tala för sig själv i första hand. Foto och bild är ett eget språk som är svårt att översätta i ord. Det har mera med känslor att göra tycker jag. Och det man känner och ser försöker man fånga med bilden.
BW20 - 2021 är alltså mörkrumsprint nr 20 för det här året. Gjord i två exemplar. Det finns någon eller några bilder till på den filmen som jag tog igår vid en runda på byn och som kan vara värd att lägga tid och fotopapper på i mörkrummet. Filmen tog slut ganska snabbt och där finns mer att fotografera nere vid vår "funkiskyrka" i Lessebo, byggd 1960. Jag hade bara denna enda 120-rulle med mig, som ger 12 exponeringar med 6x6, så om man vill använda den vita snön i kombination med de vita byggningarna där i sina kompositioner, så får man nog masa sig dit i dag. För nu har det börjat töa även i Småland och snart är det brunt och kanske lite grönt på backen igen. Och i morgon fyller min svämor 90 år, då blir det inte tid för den typen av bilder. Jag tror hon blir innerligt glad att kunna fira den dagen med åtminstone ett av sina barn med man och ett av barnbarnen . Hon har fått sina två sprutor och kan äntligen få träffa lite folk igen. Fast alla barn och barnbarn samtidigt blir det inte tal om förrän vi andra också har fått våra sprutor. Då tror jag det kan bli ett lite större kalas för henne. Vi får hoppas det blir möjlighet för det framåt sommaren :-)
//
EMAKS BETRAKTELSER 571/ Pentacon Six tål kyla.
En runda nere på byn idag igen. Och givetvis fastnar jag vid denna fina byggnad igen. Lessebo kyrka, ritad av den danske akitekten Bent Jörgenssen, som också var en duktig fotograf. Jag kände honom lite grand då han var med i Fotoklubben på orten under 1980-talet. Jag var hemma hos honom i hans egenritade villa i Skruv vid ett tillfälle, där han visade sina fina svartvita fotografier för mig. Och de var tekniskt sett i en klass som jag nästan vill jämföra med Ansel Adams välkopierade bilder (ja jag har sett dom också i verkligheten på en utställning i Jönköping). Otroligt välgraderade och tonrika. Han hade tagit dom med en Hasselbladskamera och en Leica.
Någon Hasselblads- eller Leicakvalitét vad gäller finish och funktion, kanske inte Pentacon Six har? Men den tål kyla i alla fall. Till skillnad från min Arax 60 MLU. Första filmen med Pentacon-huset tagen idag och det blev mest bilder på och vid kyrkan. Denna funktionalistiska skapelse som t.om utsetts till Smålands vackraste byggnad ett år. Eller var det kanske Kronobergs läns vackraste byggnad? Oavsett vilket finns där intressanta linjer och vinklar. Och jag är inte färdig med den byggnaden och den platsen än. Att kamerahuset Pentacon Six TL uppförde sig exemplariskt var glädjande. Det levererade 12 kvadrater på HP5plus-filmen, med godkänd distans mellan rutorna (ingen överlappning som det ibland klagas på) och den exponerade fint på de tider jag använde, 1/60, 1/125, 1/250 och 1/1000. Lite lätt överexponering på några rutor, men det berodde mera på fotografens mätning och bedömning än på kameran.
Optiken var ändå en Arax 80, eller en MC Volna 80mm f/2,8 från Kievfabriken i Ukraina, som det i praktiken är (justerad, centrerad och ubytt logga till Arax 80mm 2,8 MC). Och den tål kylan fint, till skillnad från Arax-huset. Ingen eller omärkbar distorsion som det verkar och det är ju tacknämligt när man fotograferar byggnader och arkitektur, som t.ex en kyrka från 1960 i modernistisk/funktionalistisk stil. Jag har även hunnit göra ett av negativen till färdig bild i mörkrummet, mellan storslalomen och skidskyttestaffetten på teven. Och klockan kom med på ett hörn idag också, även nu halverad. Den här gången kopierade jag bilden på Fomabrom Variant 112. För jag tyckte inte det passade lika bra med det lite varmtonade Fomatone-papperet som jag använde till förra bilden från kyrkan. Silversvärtan blir med detta papper mera neutral, som med alla andra bromsilverpapper också. Fomatone är klorbromsilver och det ger lite lätt varmare svärta. Svärtans ton ändras i vart fall mot varmare vid selentoning av klorbrompapper. Bromsilverpapper som detta Variant 112 får mest bara en lite djupare svärta utan tonförändring när man selentonar.
//