EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 560/Lite slutarproblem med Arax 60 i kölden.

Araxen från Ukraina provad på sjön i eftermiddag. Skulle annars tagit en film vid Neikters magasin i Emmaboda var det tänkt. När vi körde dit på förmiddagen möttes vi av ett snöoväder vid Eriksmåla, så det var bara att ta ett varv i rondellen och dra hemåt igen, fixa till lite käk och sen sätta sig framför teven och titta på sprintstafetterna i Ulricehamn. Men det klarnade sen, fast det blåste rätt bra från nord nere på Läen så köldeffekten var under -20 räknade jag ut, och jag ville inte ta bilder med ansiktet åt det hållet. Så det blev motljusbilder istället, men det gjorde ju ingenting för strukturerna i snön framträder bättre då i det låga solljuset. Nu satt den östtyska Flektogonen 50mm f/4 på Arax 60-huset. Den har jag haft liggandes sedan 1980-talet då jag hade en Pentacon Six TL. Sparade den med sålde kameran och de två andra optikerna. Det är ju samma fattning som på Arax/Kiev så den är fullt kompatibel. Tyvärr råkade jag ut för köldproblem med kameran. Efter åtta exponeringar hörde jag att slutaren inte utlöste, bara spegeln som fälldes upp. Drog fram tre exponeringar till och likadant. Sen på sista rutan provade jag att trycka av snabbare och hårdare, och då fungerade allt som det ska. Men bilden fick skakningsoskärpa för jag hade inget stativ. Väl hemma igen så fungerade slutaren som den ska när kameran tinat upp, och igår kväll när jag tog glasbilderna så märkte jag inte av nånting sånt. Lite märkligt, men man får väl kontakta Arax i Ukraina och fråga? Här är i alla fall fyra av bilderna. Kodak Plus-X 120 i kameran och den framkallar jag alltid i Fomadon R09.

//

Postat 2021-02-07 18:31 | Läst 646 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 559/Analogt i "glasstudion".

När jag fotograferar glas så har det alltid varit digitalt och i färg. Men nu har jag skaffat en Arax 60 MLU mellanformatkamera 6x6, och ville prova den. Kom i förgår från Ukraina och igår kväll satte jag en HP5+ i kameran och tog in min ljusbox från garaget. Det blev som vanligt glas från Strömbergshyttan. Här av Gunnar Nylund som var verksam där 1953-56 samt på frilans 1967-72, och av Gerda Strömberg som ritade glas för Strömbergshyttan från 1933 till slutet av 1940-talet.

Hästskulpturen med graverade/blästrade detaljer är av Gunnar Nylund och från 1956. Den gjordes i fyra versioner för utställningsändamål. Dels denna med ögon, stigbyglar och sadel graverade/blästrade. Dels en helblästrad och dels en helt obearbetad men polerad. Slutligen en häst med mycket fler graverade och slipade detaljer än den på bilden, vilken finns på Nationalmuséum i Stockholm.

Den formblåsta skålen är också av Gunnar Nylund, men gravyrdekoren är av Rune Strand. Det är en vas från Nylunds frilansperiod på bruket 67-72. Rune Strand var knuten som konstnär på bruket 1963-67/68 och ritade mycket gravyrdekorer. Han skolades till gravör där under sin uppväxt men kom sedan till Trelleborgs glasbruk och därefter Kosta, där han jobbade med Vicke Lindstrands gravyrer på glas och glasblock. Det var Rune som tog fram den moderna gravyrmetoden med gravyrpenna, vilken han utvecklade från tandläkarborr som hans granne Hillman i Lessebo använde i sitt jobb som tandläkare. Han hade först provat att göra trätavlor där han slipade fram motiven med dessa rörliga borr, men fick sedan idén att även använda metoden på glas. På fiskarna i vasen ser man även exempel på en annan metod för glasdekor som Rune Strand är är upphovsman till. Man graverade in tunna spår som konturer och innanför konturlinjerna högg man med mejsel så att det bildades en huggen/splittrad yta. Vad jag känner till var det bara Strömbergshyttan som använde denna metoden. Rune tog även fram metoden att gjuta dekorformer på djupet i glas, vilka sedan bara behövde ytgraveras. Det sparade tid vid graveringen. Används idag bl.a av Målerås glasbruk för att ta fram sina kända gravyrmotiv med djur.

Likörkaraffen med glas är av Gerda Strömberg och tidigt eller mitten av 1930-talet. Strömbergs kom från Eda glasbruk i Värmland, där maken Edward varit disponent och Gerda formgivare mellan 1927-33. De hade dessförinnan drivit Sandviks glasbruk i Hovmantorp och när detta övertogs av Orrefors 1918 så blev Edward disponent där och Gerda fortsatte sin formgivargärning på Orrefors. 27-33 blev det sedan Eda och det var där hon fick sitt stora genombrott som formgivare. Efter konkursen på Eda 1933 tog Strömbergs över Lindefors glasbruk och döpte sedan om bruket till Strömbergshyttans glasbruk.

Arax-kameran som jag nu tog en testfilm med, är egentligen en sovjetisk Kiev 60 som tillverkades fram till 1992 i Kiev-fabriken i Ukraina. Detta är en uppgraderad version där en äldre men helt ny kamera från fabriken, fått bl.a en ny funktion men manuell spegeluppfällning MLU, samt en del andra förbättringar. Optiken Arax MC 80mm f/2,8 som bilderna är tagna med, är också det en gammal MC Volna 80mm f/2,8 från före 1992 som justerats och centrerats av Arax. Jag skaffade denna kamera för att jag egentligen gillar 6x6-formatet bättre än 6x7. Dessutom har jag haft en fin Zeiss Jena Flektogon vidvinkel 50mm f/4 liggandes sedan 1980-talet, då jag använde en Pentacon Six TL. Den sålde jag samt två av optikerna, men Flektogonen sparade jag. Nu kommer den väl till pass igen, eftersom fattningen är samma på Kiev/Arax som på den östtyska Pentacon Six.

Sen gillar jag att se bilden med båda ögonen när jag komponerar. Araxen har både ljusschakt och prisma, precis som min Pentax 67. Här fungerade prismat bra, men i vanliga fall gillar jag ljuschaktet bättre. Min Pentax 67 har en specialslipad och väldigt ljus mattskiva. Den fungerar inte alls med ljusschakt, utan prisma för den är att föredra. Det var också en annan anledning till att denna Arax 60 införskaffades. Även denna har fått originalmattskivan utbytt mot en ljusare med snittbild, men den fungerar bra med schakt. Problemen man läst om på Kiev 60 (men även föregångaren Pentacon Six som jag upplevde det själv) om överlappande rutor, var inget som jag såg nu. Filmen blev också väl exponerad. Idag tänkte jag prova kameran ute i kylan och se hur den fungerar då?
//