EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 353/Uppsala - vad hittar man där.
Trots att jag snart är pensionär och reste mycket i min ungdom på orienteringstävlingar runt om i Sverige, så har jag aldrig varit i Uppsala. Antingen har man bara rest förbi på väg norröver, eller så har vägen norröver gått längre inomlands. Efter några dagar i Stockholm beslutade vi därför att ta in på ett hotell mitt i Uppsala och det här är lite av vad jag hittade i byn. Med på semesterresan den här gången var en Praktica PLC3 och några objektiv till den, samt mobilen för färgbilder. Mobilbilden här är dock omgjord till svartvitt med pålagt korn, för att harmonisera bättre med de andra svartvita bilderna som jag fotade med film och som därför inte är lika "vassa" och distinkta som mobilbildens original.
Uppsala högar. Iphone 6s + pålagt korn.
Engelska parken/Carolinaparken. Praktica PLC3 + Carl Zeiss Distagon 4/25mm. Eastman Double-X i D96.
Fyrisån. Praktica PLC3 + Carl Zeiss Distagon 4/25mm. Eastman Double-X i D96.
Uppsaladomen. Praktica PLC3 + Carl Zeiss Distagon 4/25mm. Eastman Double-X i D96.
Den här Distagonen 4/25mm förresten, verkar när allt klarnat och rätats ut, vara ett av de mest sällsynta objektiven som tillverkats i historien. Lite nördigt för gemene man kanske, men mina efterforskningar i tre olika böcker: Carl Zeiss kameraregister 1902-2012, Voigtländer Report 2 samt Kadlubeks Objektiv-katalog, tyder på att endast ca 20-30 objektiv av den gluggen togs fram, och då som en liten prototypserie i M42 vilken uppenbarligen aldrig kom ut på marknaden utan såldes av Zeiss som kvarvarande lager efter att man abrupt stängt fabriken i Braunschweig sommaren 1972 (el. -71). Det finns också uppgift om att några få, eller något enstaka ex, också togs fram med Icarex BM-fattning, då som prototypoptik till en annan prototyp nämligen kamerahuset SL707 med fullöppningsmätning, vilket var tänkt att komma efter M42-huset SL706. SL707 hann dock inte bli realiserad innan Zeiss stängde Voigtländers fabrik i Braunschweig för gott. Men ca 8000 exemplar av SL706 tillverkades i alla fall och det blev den sista kameran som producerades i denna anrika anläggning. Formulan/beräkningen för Distagon 4/25mm använde Zeiss förresten också till ett av objektiven för sin Instamaticmodell Contaflex 126. Den 25:an gjordes i en serie på 275 exemplar enligt "Carl Zeiss kameraregister 1902-2012".
//
EMAKS BETRAKTELSER 347/Östtysk High Tech från 1978
När man inte kan använda en del av sina östtyska M42-objektiv på sin västtyska M42-kamera, då blir det till att skaffa något mer. Zeiss Jena electric-objektiven har elektrisk överföring av bländarvärdet till kamerans exponeringsmätare via kontakter som sitter på baksidan av optiken, detta för att kunna mäta vid fullöppning. Men på min Zeiss Ikon SL706 sitter en liten tapp som faller in i optiken som är gjord för denna när den är inskruvad i exakt rätt läge. Denna lilla tapp sitter i vägen så att de östtyska electric-objektiven bara går att skuva in en liten bit i M42-gängan. Därför har nu ytterligare ett M42 kamerahus för dessa electric-objektiv införskaffats. Praktica PLC3, tillverkad i 130.000 exemplar mellan 1978-83. Mekaniskt styrd slutare av den vertikalgående metallridåtypen som teknikerna på Pentacon tog fram till L-serien kring 1970, och som visade sig vara en pålitlig konstruktion. Bilden är tagen med min digitalkamera försedd med en Zeiss Jena Pancolar electric 1,8/80mm, ett sagolikt objektiv som DDR-teknikerna lyckats otroligt bra med. På huset sitter en annan Pancolar electric, en 1,8/50mm. Det ligger ytterligare ett par fina electric-objektiv i samlingen av M42-or (en Flektogon 35mm och en Sonnar 135mm), som jag nu kan använda till PLC3-huset laddat med film. Har annars bara kunnat skjuta digitalt med dessa innan, vilket jag tycker är synd.
Praktica PLC3 med en Pancolar electric 1,8/50mm.
//
EMAKS BETRAKTELSER 344/Manipulation med kameran.
Oftast när man talar om manipulation, så är det frågan om att man gör något med bilden i efterhand som kan innefattas i ett förutbestämt begrepp som man valt att kalla manipulation. När man istället manipulerar med bildkompositionen i kameran, så brukar man kanske inte kalla det manipulation, även om det i praktiken fungerar så när man registrerar en tredimensionell bild på ett tvådimensionellt medium och på ett sätt som gör att ögat kan luras. Fast då är det nog begreppet synvilla som man använder istället. Om ni frågar mig vilken typ av lurendrejeri eller manipulation jag föredrar, så är det otvivelaktigt det senare. Men var och en gör som den vill, och inget är förbjudet så länge man inte försöker tillskansa sig pengar eller berömmelse genom att påskina att bilden är autentisk när den i praktiken inte är det. Tyvärr ser vi exempel på sånt titt som tätt. Och det är så lågt att man inte ens vill kommentera det.
Årstaberg, Stockholm - 2019 06 09.
EMAKS BETRAKTELSER 342/På jobbet...
Jag skrivit om det tidigare; det är mest sånt som kommer i min väg på färden genom livet som jag gör bilder av. Motivet spelar inte så stor roll, i princip vad som helst kan fastna på sensorn eller filmen. Det blir mera så (med lite undantag ibland) att det är bilderna som kommer till mig, och inte jag som går och letar efter bilder och utsnitt. Här var det min arbetskamrat Felix som gav mig ett infall och tillfälle att ta en bild. Bara att hämta kameraväskan, som oftast ligger i skåpet bredvid maskinen, och sen försöka få till något med det som för tillfället ligger i den (vilket kan variera, för det finns en del att välja på). Det brukar annars vara vid nån kortpromenad på lunchrasten som kameran får arbeta. Här blev det på arbetstid. Men den tid det tar att fota, brukar jag jobba in på rasterna, här blev det bara några minuter.
Jag har ju inte mer än något år kvar att jobba till pensionen och till hösten planerar jag att gå ner på halvtid. Jag känner nu att min rygg inte pallar för mera, så jag hoppas att arbetsgivaren ska ha förståelse. Jag har tagit en del bilder förut på jobbet, och nu ska jag kanske försöka ta lite mera det sista året innan jag drar mig tillbaka. Några av de tidigare bilderna finns publicerade i Ljuders hembygdsbok, som för ett par år sedan gjorde en specialgranskning av företaget där jag jobbar, JGA Emballage (fd Skruvs Lådfabrik) och dess historia. Själv har jag funnits med i 30 år på företaget och hoppas kunna fullfölja med ett år till. En fin present fick alla anställda inom koncernen i år. 8000 kr extra i vinstdelning kommer delas ut till alla oss 120-130 anställda innan semestern i juli. Det blir kring en miljon som man totalt berikar medarbetarna med när det går bra för företaget. Det känns lite extra stimulerande att arbeta då, och jag tänker då på fotoföretaget Carl Zeiss i Tyskland som redan vid 1900-talets början låg långt före sin tid och såg till att de anställda fick både längre semester och andra förmåner som inga andra anställda hade på den tiden. Sånt gör att arbetsklimatet och arbetsmoralen ökar, vilket i sin tur bara har positiva effekter på företaget. Vilket kanske också kan noteras i den fina kvalitét som produkterna från Carl Zeiss genomgående har haft genom åren.
//
EMAKS BETRAKTELSER 341/Eken vid Södra Greda
För 35 år sen tog jag första bilden av den här eken som står mitt på Södra Greda Löväng. Sen har den förevigats varje år (tillsammans med en del annat givetvis) vid samma tid när vi gjort vår årliga bröllopsresa till Öland. Vi besöker samma platser och vi tittar på samma orchidéer i slutet av maj varje år. Nu satt det film i kameran och det blev svartvitt.
Vi hör göken, lärkan som drillar, och näktergalen i buskarna. Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Adam och Eva lyser tillsammans med Sankte Per, Johannes, krutbrännaren, göknyckeln, tvåblad och några orchis till. Humleblomstrena är så vackra, tjärblomstren likaså. Tandroten reser sig i gräset och nere i skogen blommar vårärten så fin. Man ska inte underskatta sånt här bara för att det är gratis och kanske verkar lite "naturmuppigt". För det är inte självklart att det finns, eller att markerna sköts på ett sätt som gör att ekosystemen och därmed de fina upplevelserna för oss, kan bevaras. Idag har vi röstat till EU-parlamentet. Det är det parlamentet som beslutar om EU:s budget, och om de lagar och regler som ska gälla. T.ex om stödet för bevarande av jordbrukslandskapet, kulturlandskapet och biologiskt mångfald.
//