EMAKS BETRAKTELSER 602/När slutar fotografi att vara fotografi?
Ja den frågan har jag ställt mig många gånger. Hur mycket kan man arbeta i datorn innan bilden övergår till att vara något annat? Själv tycker jag INTE den första bilden är ett fotografi eftersom jag inte åstadkommit slutbilden med fotografisk teknik, utan fotoshoppat ganska kraftigt för att få fram resultatet. Man kan givetvis hävda att i mörkrummet kan man minsann fixa och trixa en hel del, men där är skillnaden att bildens utseende likväl kommer till genom fotografisk teknik. Alltså är den ett fotografi. Såvida jag inte målar på bilden eller gör en tryckplåt och trycker den (fotogravyr) eller använder andra metoder där själva slutbilden inte åstadkommes genom att belysa ett ljuskänsligt material med ljus. Jag skulle istället vilja använda ett begrepp som t.ex fotobaserad bildkonst eller något i den stilen. Men att lägga denna bildtyp i samma genre som fotografi anser jag inte vara riktigt rätt. Men var år gränsen? Inte lätt att svara på. Den digitala tekniken har verkligen fått begreppen att lösas upp, och det gillar jag inte. Fast jag kan givetvis gilla bilder av denna typ ändå.
//
PS Därför är det bra när utställningar, tävlingar och andra arrangemang är tydliga med hur just dom vill definiera gränserna i resp sammanhang
Jag tycker om ditt fotografi. Jag fastnar på något sätt och kommer inte ut. Jag tycker bäst om ursprungsbilden. Men det är nog för du också visar den behandlade bilden.
Vilken teknik man använder för att reproducera bilden spelar inte så stor roll för mig. Bildens innehåll är viktigast för mig. Det är dock spännande om det finns en fotografisk process involverad.
Ha det väl
Bob
Det är en viktig fråga, inte minst för att den handlar om bildens trovärdighet, när upphör bilden att vara sann, alltså inte bara som en bildspråklig fråga, utan även i sin tekniska form.
Man skulle kanske ställa frågan i första hand till den ickefotograferande bildläsaren. Den som känner igen formen men inte är "belastad" av den fotografiskt insatte utföraren.
Din fråga är nog viktigare än vad man i förstone vill tro. Det är en komponent i bildförståelse ocjh bildanalys. Tack för det.
/Gunnar S
Sen håller jag med Björn om att sammanhanget helst ska vara tydligt med hur fotografi ska definieras. Det är bra för både publicerare och betraktare att det finn sen tydlig avgränsning, inte minst just därför att definitioner med mera är såpass flytande just nu som de är. Det är som om det moderna fotografiet, det som tekniskt fungerar som bildens konsensus ännu int har satt sig riktigt, trots att den digitala fototekniken haft ett par decennier på sig.
/Gunnar S
HaD/Gunte..
Jag har funderat en del på liknande frågor. Grunden för fotografi är att fånga en avbild mekaniskt på ett ljuskänsligt material. Det ljuskänsliga materialet blev utbytt mot en ljuskänslig sensor som gör samma jobb. Problemet från början var att fixera bilden. Den digitala bilden behöver inte fixeras.
Senare kom pappersbilden som gjordes beständig genom kopiering, framkallning och fixering.
Den digitala pappersbilden skrivs ut på en skrivare.
Genom olika processer kan jag se både bilden från film och bilden från sensorn på min skärm.
Där kan jag fylla i olika skavanker, göra samma saker som i mörkrummet och dessutom få den att likna en målning eller teckning.
Var går gränsen för digital konst och fotografi? Vet inte.
Numera kan AI-bilder (som inte har något med foto att göra) hämtas från nätet. De ser ut som fotografier men är inte verkliga.
Jag vet bara att det är svårt att se skillnad på det som kommer från film, sensor eller AI om upphovsmannen behandlat bilden i datorns bildbehandlingsprogram eller telefonen.
Så, jag följer gärna denna fråga.
Ha de gott.
Jerry