Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 487/Nytt från mörkrummet...

Lith 96 - 2020.

Jag har några äldre negativ med sten och stenar, som jag ska ta mig an i mörkrummet innan jag ger mig ut med kameran på jakt efter nya att fotografera. Men när man letar bland negativen så hittar man en del annat också. Här var det tre bilder från Plåtslagarvägen i Lessebo i november 2009, som fick bli provkopierade på Kiev Universal-1, ett gammalt papper som jag köpt från Ukraina. Jag har mycket av det i stl 18x24 så jag behöver inte vara rädd för att använda dom i onödan. Jag har tänkt mig att göra en serie lithbilder på de här gamla sovjetiska silvergelatinpapperna, utöver Universal-1 även på Bromexpress som jag tror tillverkades av Slavich i Ryssland. Jag har mycket papper även av det fabrikatet på lager. Båda ger en ganska rå svärta och en lagom färgton som inte är överdriven när man lithframkallar dom (Universal-1 verkar ha lite mera färgton än Bormexpress). Dessutom diverse infektuösa effekter som inte så ofta uppkommer med andra papper, men som kan bli fina formelement i bilden. Den sista bilden, med det som på lithspråk kallas "pepparkorn", krävde 50 minuter i framkallaren, eftersom den då var avsvalnad till rumstemperatur och på gränsen till förbrukad. Ett annat papper som jag måste testa mera är det Bulgariska Fohar (Fokhar) Sofia. Har bara gjort en bild med det förut och det var lovande också. Jag hittade tre 100-packar 18x24 av det i Bulgarien.

Lith 97 - 2020.

Med det här papperet Universal-1, och även med Bromexpress, blir det ofta pepparkorn i den sista bilden innan framkallaren gett upp. Det kan man givetvis utnyttja medvetet, om man vill ha det. Annars får man använda den första eller som det oftast blir, den andra bilden, vilken i regel inte ger sånt vid den här spädningen jag använder. Den första bilden här är den andra i en ny soppblandning. Den andra bilden är den första efter att jag kasserat hälften av framkallaren och sedan tillfört hälften ny framkallare. Då får man ungefär samma effekt som på den andra i ny soppa. Och den tredje och sista bilden är den som jag gjorde efter den, i samma soppa. Så finkänsligt är det med lithkopiering och det här papperet från Kiev.

Lith 98 - 2020.

Mina motiv är ofta från bakgårdar, skräpiga eller övergivna miljöer. Eller från områden där de flesta inte ser något att fotografera. Men det kan vara nästan vad som helst. En som jag inspirerats av vad gäller den här typen av motiv är Jan Bernhardtz, säkerligen välkänd av många. Vi är fb-vänner och följer varandra på Instagram. En av hans bilder hänger på väggen här hemma. Titta gärna bland hans bilder, och särskilt Berlin-bilderna, så förstår ni vad jag uppskattar och tycker är bra fotografi i denna genre. Han och Gerry Johansson har sopat banan med alla på Fb och Instagram det senaste året (för att använda en annan nestor, Micke Bergs ord). Men alla har vi vårt sätt att se vad som är intressant att göra bilder av i tillvaron. Och alla har vi utvecklat bildseendet på olika sätt och med olika inriktningar. När man hållit på så länge som jag gjort, så märker man också hur man utvecklats med åren. Och den utvecklingen har inte avstannat så här vid uppnådd pensionsålder, utan den pågår kontinuerligt som jag upplever det personligen. Men en del sitter givetvis kvar sen tidigare, det kan man nog aldrig undvika. Något sitter väl kanske också i generna?
//