EMAKS BETRAKTELSER 474/Björnsjön, en morgon i början av 1980-talet.
Visst tog man en massa skitbilder på den tiden. Men några få blev ganska bra ändå. Den här från Björnsjön utanför Kosta gillar jag fortfarande. Mycket sån här fotografi blir ändå till slut ganska urvattnad och ointressant, när man sett några tusen likadana från andra fotografer. Det blir vackert och romantiskt och stryker mina etsetiska smaklökar medhårs, men personligen har jag tröttnat alltmer på denna bildtypen. Diabilden från Björnsjön har ändå fastnat nånstans i bakhuvudet på mig. Det guldfärgade ljuset som blev när det bröt genom diset blev något speciellt. En Kodachrome 64 satt i kamerahuset som var försett med en Zeiss Sonnar T* 2,8/85mm. Det var mycket färgdia då på den tiden, och man influerades av de andra i Fotoklubben som var helt sålda på natur och färgdiavisningar på duk. Bara jag och ett par till pysslade även med svartvitt, mörkrum och lite andra bildtyper. Och det var det som sedan tog överhanden för min del. Fast Ansel Adams var också en stor förebild, så det blev en del svartvita landskap i den stilen också. Men det traditionella natur- och landskapsfotot blev alltmer ointressant för mig när jag såg bilder från fotografer som Christer Strömholm, Gunnar Smoliansky, Sune Jonsson, Gerry Johansson, Tuija Lindström, Georg Oddner, John S Webb, Francesca Woodman, med flera. Dom hade något mera och som attraherade mig, även om det kanske inte var något som tilltalade gemene man på samma sätt som de vackra natur- och landskapsbilderna gjorde (och fortfarande gör).
Att det är natur och landskap som fortfarande säljer bäst, även i svartvitt, det fick jag bekräftelse på när jag hade den andra utställningen på mitt Fotogalleri i Skruv 2009. Då letade jag upp de bästa av mina gamla traditionella svartvita landskapsfoton samt några nytagna med min Pentax 67, och kopierade upp i mörkrummet. Alla på Emaks K888 och det blev den bäst säljande utställningen i galleriets 12-åriga historia och den enda utställningen som gett något överskott. Alla de andra har antingen gått back eller jämnt ut. Så skattemyndigheten har inte haft mycket att hämta från min fotoverksamhet. Har man kunnat sälja en eller två av utställningsbilderna så har man fått vara glad. Denna med de svartvita landskapen resulterade dock i 11 sålda bilder. Vill man "håva in kosing" är det det den typen av traditionell natur- och landskapsfotografi man ska koncentrera sig på, det är ett som är säkert. Men mitt intresse idag ligger som ni säkert sett, på andra områden. Fast det ska inte förnekas att man nog ändå har fått en viss influens från natur- och landskapsperioden, som kanske även syns i de bilder som kommer till idag?
//
Var själv aktiv i Oskarshamns Fotoklubb under slutet av 70 talet och ett antal år framåt och där fanns det också olika " läger" även om dia nog var dominerande.
Mvh/Gunte..