Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 379/Fyra fotogram.

Inte så mycket att säga om dessa dagsfärska fotogram. Jag hittade lite packplast på jobbet, sån mjuk inslags/omslagsplast som borren kommer tillbaka i när dom varit på slipning. Fick en idé när jag stod där och matade in brädor i maskinen, att just den plasten skulle kanske passa att klippa lite i och göra mönster med fotogram i mörkrummet. Så jag tog med mig lite plast hem idag och klippte sedan ut trianglar som jag placerade på fotopapperet i olika kombinationer. Var medveten om att det kanske skulle bli lite lägre kontrast även om jag använde hårdare filtrering/gradation, men det kunde bli snyggt ändå. Visst, fotogrammen är ju egentligen negativ så om man vill kan man kontaktkopiera dom mot ett annat fotopapper, men jag tycker det blev bra som dom är.

Fotopapperet är Fomatone MG Nature 532 II. Selentoning har gjort tonen lite varmare, fast svärtan blir ändå lite åt det varma hållet även utan toning i den framkallare jag använder (Moersch ECO 4812). Om man tittar noga på de här inscannade kopiorna så ser man en svag struktur, vilket är från papperets basgräng.

Fotogram blir alltid unika då det är svårt att göra två likadana, detta eftersom man måste lägga ut saker på papperet och sedan ta bort dom när papperet ska framkallas. Och det är rätt kul tycker jag, speciellt i dessa dagar då man med en knapptryckning annars lätt kan mångfaldiga digitala/digitaliserade bilder i obegränsat antal till exakt likadana exemplar. Och det skulle jag ju kunna göra med dessa bilder också, eftersom jag digitaliserat dom för att kunna visa dom på webben. Men det blir inte samma sak, för när bilden digitaliseras är det något som försvinner. Kalla det känsla eller vad du vill, pappersytan och de fina tonerna är inte lätt att återge. Och att skriva ut blir inte alls samma sak, tycker jag personligen och många med mig. En vän till mig säger t.ex, att när man digitaliserar ett negativ är det som att döda det. Och när man gör samma bild i mörkrummet analogt och med kemiframkallning, så förstår man vad han menar. Jag tror för min del att det digitala ska vara digitalt från början för att bli riktigt bra. Och det analoga ska vara analogt ända in i kaklet, i alla fall om jag ska bli nöjd med slutresultatet. Jag är sällan nöjd med utskrifter från inscannade negativ eller papperskopior, men däremot har jag fått fram riktigt bra svartvita utskrifter från digitalt fotade och redigerade bilder.
//