Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 374/Visionar 1,6/92mm och så en bild jag glömde lägga in igår...

Igår provade jag ett av mina gamla filmprojektorobjektiv, Kipronar 1,9/120mm, på digitalkameran. Det var första bilderna med den och den är ganska ren och fin i glaset utan allt för låg kontrast. Idag var det dags för en annan, en Visionar 1,6/92mm, att bekänna färg. Den är tvärtom ganska påverkad i linserna med sk haze, eller dimma/fog, så filerna fick väldigt låg kontrast. Verkar också vara lite mera överstrålningseffekt, glaset ser ut att sakna antireflexbehandling. Men det kan vara positivt, om man vill ha just såna bilder som ser lite "gammaldags" ut. Meningen är att de här objektiven mest ska användas med mina analoga kameror och med film i kameran istället för sensor. Fast det fungerar bra med min halvformats digitala också, och då med en brännviddsförkortare mellan adapter och kamerahus så att jag får ut det utsnitt optiken ger, istället för en beskärd bild med den mindre sensorn. Lite svag vinjettering kan man dock se för de här linserna användes ju till bio på 35mm-film och där ligger formatet på tvären som ju ger 18x24mm rutor istället för småbildsformatets 24x36. Idag var det betydligt ljusare ute och jag fick därför sätta ner ISO till 400 för att kunna ta bilder med tider under 1/32 000 sek på bl 1,6, vilket gjorde att kornsimuleringen i den Acrosinställning jag använde, blev betydligt mera moderat och mera liknar en 100 ASA film. Igår körde jag med 6400 ASA och det gav korn som påminde om pressad Fomapan 400. Här ser det väl mera ut som just Fujis Acros 100-film kanske.

Denna Visionar 1,6/92mm verkar inte ge lika mycket snurr men den har en intressant bokeh ändå, som man säkert kan utnyttja kreativt. Kipronarerna 120 och 140mm däremot, ger en ganska utmärkande virveleffekt. Jag glömde lägga in en av bilderna igår och som man kan se detta tydligt på. Vid rätt förhållande mellan kamera, focus och bakgrund så ger dom tunneleffekt och i just den här bilden saknar jag min modell (fru) som kunde stått där i mitten under focus. Hon är bortrest över helgen, annars tror jag en sån här komposition kan ge ganska fina porträttbilder, om man nu inte ratar "Petzval-swirlet" som uppstår av den optiska formulan. På 1800-talet ansåg man annars att just denna av Ungraren Josef Petzval beräknade optikkonstruktionen, radikalt revolutionerade porträttfotografin när Voigtländer tog fram den. Mest för att optiken kunde göras extremt ljusstark i jämförelse med tidigare optik, så man slapp de långa slutartiderna med dåtidens lågkänsliga filmer. Nu kunde man ta bilder med bara några få sekunders öppen slutare.

//