Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 268/En stridsvagn från Sovjetunionen...

Ja Sovjet var kanske för mycket sagt när det gäller just det här exemplaret, men originalkonstruktionen är i alla fall från Sovjet-tiden. Denna är helt nytillverkad i dagens Ryssland, i KMZ-fabriken utanför Moskva,  och den har en lätt förändrad design (utvändigt), men innandömet är detsamma som tidigare. Möjligen har den fått en moderniserad antireflexbehandling? Utförliga genomgångar finns här:
http://www.bobatkins.com/photography/reviews/helios-40-2_85mm_f1-5_review.html
https://fstoppers.com/originals/funky-bokeh-king-fstoppers-reviews-zenit-helios-40-2-85mm-f15-123348
Det är en för brännvidden ljusstark Zeiss Biotar-konstruktion, som Sovjetunionen kunde använda eftersom det var en del i krigsbytet från Tyskland efter WW2. Biotarer kallades för Helios i Sovjet och de har en speciell svirlande bokeh som dock inte kommer fram så mycket i de här bilderna. Möjligen lite i första och de två sista bilderna. Kanske minskar den effekten med croopfaktorn i kameran 1,5? Den motsvarar väl närmast en 135mm eller lite kortare på X-T2.

Helios 40-2 85mm/1,5 på  Fujifilm X-T2. En kraftigt byggd stridsvagn på närmare kilot. Bara helmetall och glas.




Bilderna är fotade på bl 1,5 och 2 och jag har bara efterbearbetat några lite lätt vad gäller kontrast, de andra är JPEG direkt ut ur kameran. Bara några snabbtagna bilder som en första test, får hoppas  den kommer till användning för t.ex porträtt längre fram i höst.



















//



Inlagt 2018-08-24 21:02 | Läst 1064 ggr. | Permalink
Fantastiskt att sådant tillverkas nytt i dag - den optiska industrin från det forna Sovjetunionen har det inte lätt. Man får försöka spela på nimbusen av det som man kan producera.

Biotar var en slags milstolpe som pekade fram mot det moderna symmetriska och ljusstarka Gaussobjektivet. Konstruktionen räknades ursprungligen av Willy Merté hos Zeiss år 1930, då som Biotar 1,4/5cm. Det hela blev liggande på grund av bristande transmissionsförhållanden, det vill säga hög benägenhet för slöja – Biotar innehöll nämligen ett fristående linselement för mycket för ett objektiv som saknar antireflexbehandling. Zeiss började antireflexbehandla mer exklusiva objektiv från år 1940, och ett fåtal Biotar 1,5/8,5cm levererades under kriget. Efter kriget då man hade allmän tillgång till AR, tillverkades Biotar 2/58mm och Biotar 1,5/ 85mm av VEB Carl Zeiss JENA, det vill säga det östtyska Zeiss. Dessa objektiv håller en högre optisk standard än merparten av Heliosobjektiv tillverkade av KMZ.
Ett litet fel smög sig in i hastigheten då jag skrev rakt ur minnet. Den längre Zeiss-Biotaren har brännvidden 75mm - till skillnad från Helosens 85mm.