Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

Emaks betraktelser 89/Mitt svartvita bildarkiv och digitalisering av kopior.

Negativ-fickorna märker jag oftast med datum (månad och år) och även platser bilderna är tagna på/vad som finns på dom. Sen sitter dom i pärmar eller ligger i lådor. En del är dock odaterade och omärkta, dom måste jag försöka få bättre ordning på, och datummärka innan jag glömmer bort var dom är tagna. Bildkopiorna har jag om möjligt ännu sämre ordning på. Många är signerade och daterade, andra inte. De bara ligger i lådorna. Håller därför på att försöka datera och signera alla mina bilder. Även scanna dom för att få ett digitalt bildarkiv. De digitaliserade bilderna ska sen kunna användas för webbpublicering och kanske också för framtida eventuella boktryck, typ blurb-böcker i första hand. T.ex har jag planer på att göra en bok med mina lith-printar någon gång framöver. Här kommer några av dom, nyscannade från originalbilder på 8x10" papper.

         

Men jag har ju de flesta av mina bilder i mellanstorlek, mest på 30x40/12x16" papper. Då funkar inte min A4-scanner så bra, så jag har beställt en för lite större format upp till 12x17". Vill inte krabba med att lägga ner tid på att delscanna och sedan stitcha ihop i datorn, eller fota av med digitalkamera och reprostativ som kräver bättre utrustning än den jag har för att få den riktiga skärpan. Dessutom är det otroligt svårt att få en tillräckligt jämn belysning vid avfotografering. Minsta lilla buktning i kopiorna ger också upphov till ojämnheter i belysningen. Det krävs också en absolut 100% vinjetteringsfri optik. Så en scanner med lock som trycker kopian helt plant mot glaset är det allra bästa.  Blir gärna också mycket redigering i datorn när man fotar av istället för att scanna, då man ju via scannerprogramvaran har större möjlighet att ställa in värdena så bildfilen blir så lik originalet som möjligt. Har t.ex aldrig lyckats få rätt vitbalans vid avfotografering av en kopia, men vid scanning blir det exakt rätt direkt. Jag har därför beställt en Microtek Scanmaker 9800 XL plus för att kunna digitalisera min kopior i storlek 30x40. Till den finns Vuescan att ladda ner gratis vad jag förstått, men också Silverfast Ai Studio som dock kostar en del. Men kanske fungerar original scanningsmjukvaran som följer med bra?



Bilden ovan är en scanning av en gammal mörkrumskopia från början av 1990-talet som jag hittade när jag började gå igenom mitt lite oordnade arkiv nu i julhelgen. Den är faktisk fotograferad med småbildskamera, vilket man vid en första anblick kanske inte skulle kunna tro. Från Gråstensmon vid Målerås, ett blockstensområde bestående av vasskantad hälleflinta som bildats då en isrest från inlandsisen legat kvar i området långt efter  den dragit sig tillbaka. Att man kan få mellanformatsliknande bildkvalitét även med småbildsfilm tycker jag den här printen visar. Det är möjligt med superskarp optik (här Zeiss Planar T* 50mm/1,7) och en finkornig film, som i det här fallet är Agfapan APX 25. I verkligheten är resultatet givetvis inte sämre än den digitaliserade kopian du ser här.

Nu frågar sig någon kanske varför jag inte scannar mina negativ istället, för att få bilderna i digital form. Men att sitta vid datorn och jobba med varje bildfil är inte min melodi. Jag gör helst mina bilder i mörkrummet och printen som då blir är min slutbild, ingenting annat. Går dessutom snabbt att digitalisera till utseende likt originalet via scanning, och det är det originalet jag vill ha digitaliserat i första hand. Lith-kopior är också ganska svåra att få till i datorn från ett scannat negativ, då är det ju inte en lith-print utan något annat som bara (i bästa fall) liknar en sån bild. Har ingen lust att försöka mig på att få fram något sånt, fast det går säkert att göra något liknande. Även de svartvita toner som finns i olika papper, med olika framkallare och med eftertoningar, är karaktärer som man bara kan efterlikna med datorns hjälp, och den tiden det tar att försöka efterlikna det vill jag inte lägga ner. Då står jag hellre i mörkrummet där jag får det resultat jag vill ha.

Sen kan det givetvis finnas anledning att scanna negativ också. Boken jag gjorde i somras, BORNHOLM, är t.ex ett resultat av scannade negativ. Där gjorde jag rent neutrala svartvitfiler som i trycket på det lite finare och matta papper jag valde, har en lite varmare och snyggare ton. På det sättet gick det ganska snabbt att få boken färdig. I mörkrummet hade det tagit längre tid, men resultatet hade absolut inte blivit sämre om jag först gjort printar där som sedan scannats.

Nils/

Inlagt 2015-01-04 21:51 | Läst 1347 ggr. | Permalink
Detta med att reprofotografera eller skanna in s-v negativ är något jag borde ta tag i. Har nu för första gången på 30 år kollat in mina tre pärmar med ca 600 sidor negativförvaringsblad med s-v bilder från hembyn 1968-1975, och inser vilken värdefull källa arkivet är (= de flesta människor idag döda ...; liksom miljöerna).
- hawk
Fina inskannade bilder, Nils.