Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

Emaks betraktelser 62/Om Dogmafotograferandet....

Dogma 07 och Dogma-fotografernadet har ju varit uppe på tapeten förut. En del gillar det och andra tycker mest det är tramsigt att inte utnyttja all fin teknik som finns att tillgå i form av olika brännvider, zoomar, specialeffekter i efterarbetet mm. Personligen tycker jag det rätt befriande att helt kunna koncentrera mig på bilden, istället för att behöva bekymra mig för vilken film som ska användas, vilken kamera eller vilka brännvidder. Lika befriande är det att inte behöva bekymra sig för hur efterarbetet ska göras. I mitt fall är det enkelt att använda en film och en framkallare som jag känner bra och vet hur de ska hanteras. Ren standardprocess gör allt enkelt och bekymmersfritt. Vid scanningen också ren standard, likaså vid datorrdeigeringen. I mörkrummet när bilden ska ut på papper inga konstigheter heller, utan vedertagna och enkla metoder som helt inbegripes inom fotosidans (med fleras) definition för en omanipulerad bild.

Min Dogma-kamera är en Contax T med en fast Zeiss Sonnar 38 mm f:2,8. En femlinsig konstuktion som ger jämn kvalitét över hela bländarskalan, utom möjligen på största öppning där den uppvisar lite bildfältskrökning (vanligt för Sonnarer som jag förstått). Den kom 1984 och enligt uppgifter så lär Henri Cartier-Bresson ha köpt in hela sex exemplar av den här kameran. När Leicas Minilux med fast 40mm Summarit och AF kom 1995 skaffade han även den kameran, och det lär ha varit den sista han använde. Det enda jag har att anmärka på Contaxen är att närgränsen är lite väl lång, en meter. Ibland vill man komma närmare.

Men på det stora hela är det en praktisk liten kompaktkamera som lätt följer med överallt, därför har den blivit min Dogma-kamera. Jag upplever också att människor som blir fotograferade inte störs lika mycket som när jag använder mina större mätsökarkameror eller min SLR. De ser lite mera proffsiga ut och då inträder genast en attityd att "göra sig snygg" inför fotografen, för man kan ju hamna i tidningen. Fast det kan ju bara vara vad jag upplever rent subjektivt, men så känns det i alla fall.

Att frånsäga sig möjligheten att beskära bilden i efterhand är också en utmaning. Man får helt enkelt lära sig att komponera efter de ramar som finns och använda sig av dom även i slutbilden. Ramen i mätsökaren på Contax T visar ganska bra det som kommer med på bilden, så det blir sällan överraskningar efter att man framkallat filmen. Vore inte kul om det alltid kom med mera på filmen än vad sökarramen visar när man pysslar med Dogma-fotografering, eller om sökaren var förskjuten åt något håll mot det som fastnar på rutan. Eftersom närgränsen "bara" är en meter på Contaxen finns heller inga större problem med parallaxförskjutning.

Mina funderingar inför den utställning som jag planerar på Fotogalleriet i Skruv till hösten är att enbart köra efter Dogma. Har ju en del bilder redan som är fotade med den här kombinationen (Contax T och Fomapan 400 framkallad i Rodinal) och fler lär det bli under sommaren. Mitt "löfte" att lägga in en Dogma-bild om dagen i poolen för Dogma 07 får också bli en morot att jobba lite mera efter de här idéerna. Så nu är det bara att köra på!

Nils/