Emaks betraktelser 40/Mild vinters landskap vid sjön - del 2.

Ja, vad ska man säga? Idag var det inget snack om saken. Inte ens en tappad skida kunde stoppa guldet. Inte alls lika spännande och dramatiskt som igår, men en bragd även detta. Mest av Nelson på första sträckan, som lugnt kunde ta igen det han förlorade, och sedan dra ifrån med bara Finland som enda lag att haka på. Detta bäddade för de andra i laget att kunna hålla undan ända in i mål på sista sträckan.



Har efter detta suttit och scannat, och inser att kornstrukturen påverkas en del vid scanningen, beroende på hur man ställer ljus och kontrast. Vid mörkrumsarbete påverkas detta inte alls på samma sätt. Är negativen något så när rätt exponerade och framkallade så skiljer det väldigt lite när man varierar kontrasten med  att byta pappersgrad eller filter. Men vid scanning kan det bli en del skillnader i kornstruktur beroende på hur man tvingas ändra inställningarna. Troligen har detta med scannerkvalitén att göra, och att det brusar lite mera eller lite mindre när man varierar parametrarna.



Man får akta sig att gå för långt ut på isen när den är så porös. Var i med kängorna vid ett par tillfällen, men då de är vattentäta klarade jag mig utan att bli blöt innanför. Annars hade jag fått kånka raka vägen hem.



Eftermiddagsljuset när solen står lågt och ibland bryter in i molnen kan ge fina kontraster för svartvitt landskapsfoto.



Gråväder över huvud taget upplever jag annars som ett fint ljus för svartvitt. Om det fungerar likadant digitalt vet jag inte, men kan tänka mig att det kan bli ganska platt och intetsägande. Då gäller det att hitta de rätta verktygen att göra det intressant igen. Tycker det är där de flesta digitala svartvitfotografer går bet. Det blir ingen ordentlig svärta och ganska platt kontrast, men är man skicklig tror jag ändå man kan hantera det här lika bra som det resultat man i princip får direkt med film, där man  som regel försöker framkalla filmen till rätt kontrast direkt. Den fina kontrasten i mellantonerna får man också på köpet med film, vilket är en fördel då man slipper mixtra allt för mycket med sånt i mörkrummet.



Sen har vi det där med kornstrukturen. Personligen gillar jag att det blir lite struktur i bilderna, men hade jag velat skulle jag kunna använda en film som ger ett mera digitalt resultat i det avseendet. Eller gå upp i format till 120-film eller storformat. Fast då hade jag varit tvungen att släpa med mig stativet eftersom känsligheten i de här filmerna ligger under 50 ASA och att det krävs större nedbländning (med längre tider som följd) för mellan- och storformat.



Att kunna arbeta på fri hand är för mig mera kreativt, då jag kan koncentrera mig helt på bilden och kompositionen, och lättare variera mig eller prova olika utsnitt.



Att jag helst använder vidvinkel för landskap har ni nog också förstått. Speciellt med bilder som dom här, där det ofta är trångt och bökigt och där motiven inte så sällan blir omöjliga att fånga utan en ganska stor bildvinkel. Då är det en stor fördel att ha tillgång till exempelevis en 21 mm. Men även 28:an fungerar bra. Den sista bilden hade dock varit helt omöjlig att ta med 28 mm, då det är rena snårskogen där jag står och även precis bakom mig.



/