Umgänge på distans
Livet har förändrats fort i coronatider. Bara ett tiotal dagar har gått sedan jag hade tänkt åka till New York för att recensera två utställningar och hämta ut ett nytt körkort på konsulatet. Först tänkte jag att det var försiktigt nog att ta det oftast halvtomma Amtrak-tåget istället för det billigare men oftast fullproppade pendeltåget, men bestämde mig för att ta bilen. Resan sköts upp två dagar, och då var museer och gallerier redan stängda. Sedan stängde olika verksamheter en efter en. Vi uppmanades att hålla avståndet och inte samlas fler än först 500, sedan 250, nu 10, och kanske är det två nu. Svårt för många att inte leva och umgås som vanligt, och en del bryter förstås mot rekommendationerna. Men i det här läget har umgänge via Zoom och Skype ökat stort. I fredags gick vi virtuellt till puben. Igår höll en av världens ledande yogainstruktörer ett pass från Costa Rica, med ett femtiotal deltagare. Livet går vidare, men på varsitt håll.
Om lägenheten legat i Sverige hade jag tippat på byggår 1912 eller så pga att golvbräderna är smala och nästa oändligt långa, designen på radiatorerna (som kan ha monterats i en tidig modernisering) och de höga golvsocklarna.
Här hemma tror jag (men vet ju inte) att vi ser slutet på början. Staten har tagit sig samman, Löfven hållit tal till nationen, politikrna lagt käbblet åt sidan. Men det kommer att bli värre innan smittan lugnar sig. Däremot är jag direkt oroad av läget i USA. Inte så många smittade ännu (41 511 just nu) men otroligt spridda över hela landet. Och med ett sjukvårdssystem som lämnar många skyddslösa och en administration som kastar sig mellan förnekelse och att köpa röster med dollar år alla ........ inte bra.
Var rädda om er, och kolla Lens Rentals eminenta blogg med Roger Cicala om hur man sanerar kameror och utrymmen!
https://wordpress.lensrentals.com/blog/2020/03/how-to-disinfect-camera-equipment-and-spaces/
Bra gissat, huset är byggt 1920 och är vad jag förstår ett tidigt prefabricerat (säger man så?) hus som man kunde beställa på postorder från Sears. De blev senare förebild för de finska frontmannahusen efter kriget.
Håller med dig i dina spaningar. Som medborgare blir jag ändå stolt över den svenska apparaten och det mycket sakliga styret. Allt detta kan nog få en hel del politiska konsekvenser både hemma och här. Jag tänker ofta att vi levt i en lång tid av relativt enormt välstånd där man vågat chansa med saker som privatisering av vård, spekulation på börsen och halv- och helgalna ledare för att "röra om i grytan". När det sedan kniper är det varken sverigedemokrater eller Hedda Care man ropar på.
Ja, hur det ska gå här kan man undra. Att folk inte har råd att vara hemma från jobbet är ett annat enormt problem. Nu kommer solidariteten mellan människor att sättas på prov, och där ser jag en del tecken på optimism. Amerikaner beskylls ofta för att vara själviska, men det är inte alls min erfarenhet. En stor andel inser och minns vad det innebär att vara ekonomiskt utsatt och det finns ett starkt ideal att hjälpa till där man kan.
Tack för saneringstips, och var rädd om dig med!