Detta med gammal optik

En av de fina sakerna med att fotografera med film är att det finns så mycket utrustning som, snarare än att vara helt perfekt i teknisk mening, har karaktär.

Jag har haft mycket nöje med den klassiska Lomo LC-A, laddad med utgången diafilm som sedan lustmördats i negativframkallare. 

Jag tycker mycket om att fotografera porträtt med äldre mellanformatsutrustning. En Rolleicord V från mitten av 50-talet har varit en trogen följeslagare under många år. Objektivet är en Schneider-Kreuznach Xenar 75/3,5. Den är mycket fin för sin ålder, och tecknar mjukt men skarpt på ett sätt som inte riktigt låter sig beskrivas.

Gemensamt för de två rätt olika kamerorna är att materialet i sig sätter en hel del prägel på resultatet, och att det finns ett visst mått av slumpmässighet genom filmens nycker. Den digitala världen innebär oftast ett mycket kontrollerat resultat, där det mesta av slumpen elimineras på gott och ont. Går det att uppnå något av det där i digitala bilder, när optiken i sin bångstyrighet ger ett mervärde? Jag har försökt en hel del, mest på Micro-4/3-hus. Plastoptik från Holga är svårt! Och har bara i något fall gett mig ett vettigt resultat. 

Mest har jag sökt efter ett mjuktecknande och fint porträttobjektiv med karaktär. När jag ryckte in och assisterade en filmande granne, visade han mig miniatyrvarianten på mitt Rolleicord-Xenar: en Schneider Xenon 40/1,9 till den märkliga Robot-kameran med en bildruta på 24x24 mm. Vi idkade byteshandel, och den hamnade i min ägo. Efter en första besvikelse kände jag att det ändå var dags att ge den en chans, och monterade den på min GH1.

Jag tog familjemedlemmar till hjälp för att se hur det funkar.

Och jo, det kan fungera. Bilderna blir relativt skarpa med låg kontrast. Lätta att arbeta vidare, och känslan är inte så väldigt långt från Rolleicordkänslan. Ännu bättre vore det antagligen på ett hus med en lite större sensorstorlek. Kanske blir det läge att leta rätt på en billig Nex-kamera. Men den ständiga frågan är: kommer man verkligen använda det? 

Fortsättning följer. Nästa experiment blir att se om en gammal rysk halvformatsoptik gör det lika kul att plåta som med en riktig halvformatskamera.