Vykortsbild

Stillhet. Utö 22.9.2012. Foto: Håkan Eklund.

Ibland promenerar man förbi vykortsbilder, då är det bara att stanna och ta den. Som här, på väg längs byvägen på Utö, stegande ut mot någon av uddarna för att spana in lämpliga landskapsbilder. Ljuset var perfekt, stillheten total. Bara skönt att stanna och höja kameran.

Dylika bilder brukar jag kalla arkivbilder. En vacker dag behövs kanske en illustration till en artikel, kanske till en kalender, en dikt - och då är det bra att ha ett arkiv att söka igenom. Jag brukar intala mig själv att ta bilden när jag ser den, inte när jag behöver den ... (i det senare fallet kanske motivet just då är långt borta).

I den bondby där jag växte upp sade man precis samma sak om allehanda husbehovsvirke som behövdes på en gård, att "man skall ta det när man ser det, inte när man behöver det". Då handlade konceptet om att man i egen skog t.ex. såg en krokvuxen gran, som kanske skulle passa till en släde, ett dörrhandtag, ja vad som helst, den tidens "reservdel", då gällde det att ta hem granen från skogen, barka och låta det torka. Sen en vacker dag när något i den vägen behövdes, var det bara att hämta från lidret. Genomtorrt och färdigt att "snickra till".

2012-09-24 22:35   Margareta Cortés

Bra tanke där, med "bra att ha". Lättare att spara bilder än virke också.
Har börjar rensa i vår källare på just "Bra att ha saker" kanske dags att göra det samma med mina bilder.

2012-09-25 08:21   Antipodian

Kloka människor!
När träfibrerna har önskad riktning så blir det starkt - per vikt minst lika starkt som stål!
Min morfar (båtbyggaren) pekade alltid ut dessa "specialdelar" när vi gick genom hans skog.
Vi fick ta vanliga raka träd, men de krumma fick vi inte röra.
Ha det fint!
Johan