Vilsen i dimman
Fyrön i dimma. Finska Utö 2016. Foto: Håkan Eklund.
Efter ett fotokursveckoslut, som lyckades mycket bra, känns det skönt att i läsfåtöljen hemma med ett glas rött varva ner och plöja igenom några dagars journalistisk kvalitetsläsning, som den till synes illitterära trumpen i sitt bananimperium skulle kalla för falsk information.
Jag läser Hufvudstadsbladets Washingtonkorrespondent Juri von Bonsdorffs kolumn "Trumps förvirrande skådespel" (18.2.2017) som avslutas med följande beskrivande stycke, där han skriver att det inte ens handlar om politik, utan att " - - - det handlar om en man som beter sig som ett barn. Som inte vet vad anständighet och värdighet innebär. Som inte anser sig behöva svara på frågor. Som inte klarar av kritik. Som inte respekterar demokratins grundvalar."
Bonsdorff skriver att hans amerikanska kollegor skäms över att deras land innehas av en person som inte verkar stabil, som varje dag eroderar den värdighet som presidentposten har, oavsett parti.
Och jag skäms över att känna personer som röstat in denna amatör till en stormakts viktigaste ämbete, utan en dags erfarenhet av vare sig politik eller militär, och som är en utpräglad rasist och en lögnaktig populist, för att plocka ut några "meriter".
Det som trumpen håller på med är att byta ut demokrati mot fascism, men det förstår han kanske inte ens själv, om han ens förstår skillnaden? Och konsekvenserna?
No good.
Ser ut som om du fångat ett UFO på bilden - spännande, det kanske kunde ta med sig Trumpen ut i rymden o dumpa honom bland annat rymdskrot där, må gott, LO
- hawk
Trump vann nu en gång ett demokratiskt val. Det var fruktansvärt många människor som röstade på honom. Jag för min del tror inte att man i första hand röstade för Trump – man röstade emot något annat. Man röstade emot ett etablisemang, en nomenklatura som inte tillvaratog dessa gruppers intressen. Det är en av den politiska demokratins starka sidor: Är man missnöjd med sina makthavare, då kan man rösta bort dem.
Denna nomenklatura och deras anhängare är nu furiöst rasande efter sin förödmjukande förlust. Dom har fått bita i det sura äpplet och skriker som stuckna grisar. Att bita i det sura äpplet, det stimulerar pratlökarna.
Men, är det inte dags för gubben att "grow up"?
- hawk
- hawk
Undrar just vad han hade sagt om han hade råkat se utvandrarna i stället, där svenskarna flyr från fattigsverige.
Spännande bild förresten.