FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Uteliggarens dagbok


En dag för sent. Duvhökarnas lunchbar 28 april. Foto: Håkan Eklund 29.4.2020. Nr 120/366.

Ur fältdagboken (Varning: detta är mest för min egen dokumentation, den som inte är intresserad kan skippa).

Kl. 01.50. Äntligen installerad i gömslet. Sitter med en kopp te och svär över min dumhet, att tro att en enkel pannlampa är tillräckligt. Nej, i beckmörk skog behövs mera än 10 m:s ljuskägla. I 40 minuter sökte jag gömslet, frustrerande.

Jag hittade den vita näverbiten som jag satt som märke i en gran, som tecken på att jag skulle byta kurs, svänga 90 grader styrbord. Som jag gjorde. Men nej.

F-n vad jag irrade omkring, i cirkel. Jag visste att jag var nära, men i mörker är alla katter gråa - sägs det väl. Alla träd ser likadana ut, och helhetsintrycket saknas.

Till sist, klockan 01.30 fick jag i ljuskäglan syn på rotvältan (bilden ovan), där duvhökshonan tog över byter från hanen vid elvatiden på tisdagen. Alltså i går på förmiddagen. Som jag bara såg en liten skymt av.

Från rotvältan visste jag genast bäringen till gömslet, och jag hittade rätt. Sällan har det känts så skönt att mitt i mörka natten hitta ett enkelt "krypin", med granrisgolv. Fick genast byta skjorta, var genomsvettig. Tack och lov hade jag för en gångs skull använt gummistövlar och regnbyxor, det var vått i granplanteringen med högt gräs som jag var tvungen att korsa, från skogsvägen. Allt var vått från dagens regn.

Lärde mig tre saker:
1) Att ha kompass med (hade plockat bort den ur kameraväskan, med annat extra som jag tyckte att inte behövdes), i mörker tappar man ju greppet om väderstrecken.
2) Att en enkel pannlampa inte räcker i skog, det krävs kraftigare don. Att bra se 5 - 10 meter räcker inte ...
3) Att sätta en reflex på gömslet, som fångar upp ljuskäglan (ett förslag från min dotter). Skall testa.

Kl. 02.00, sitter och läser nyheter på mobilen. Fick så mycket adrenalin i rotation att jag inte ens är trött. Ser på New York Times att 58 300 dött av coronaviruset,  i Vietnamkriget stupade 58220 amerikanska soldater. Makabra siffror. Kollar väderprognosen, skall bli minus ett under morgonnatten. Not bad.

Tystnad råder i mörkret utanför. Vindstilla. Skymtade en månskära bakom tunna moln när jag kom. Kryper in i sovsäcken.

05.00, vaknar av fågelsång. Taltrast nära. Ensam röst. Lyssnade en stund, somnade om.
Kl. 06, vaknar till en kör av fågelsång, alla de vanliga skogsarterna. Kollar kameran som stått kvar på sitt stativ sen mitt förra besök. Allt ok. Somnar om. Vet att jag vaknar när duvhökarna börjar nojsa.

08.05, vaknar till. Hör duvhökshanen kommunicera med honan. Kanske har han frukosten serverad? Ser inget. Ljudet kommer inifrån den täta granskogen.

08.15, morgonkaffe med macka. Kollade kameran som står riktad mot rotvältan, skymtade en trädkrypare i den döda granen strax bakom. Alltid något. Hör en flock med mindre korsnäbbar nojsa i grantopparna nära gömslet. Tyst på hökfronten.

08.25, solen bryter genom molntäcket.

08.30, hör duvhökshanen från skogen intill. Ser inget. Sen är det igen tyst.

08.40, igen ropar duvhöken, ett kacklande "kjy kjy kjy ...". Får inte syn på den. Tar en andra kopp kaffe. Pissljummet. Att inte termosarna håller tio - elva timmar är ynkligt. Borde väl släpa Trangian till gömslet. Bra ljus, allt är klart för en bild, en enda skulle räcka. Men nej. Så lätt skall det inte vara.

09.00, hör duvhöken igen. Alldeles kort. Sen är det tyst. En gråspett hörs på avstånd, den häckar säkert i någon av de stora asparna som det finns gott om i området, kvarlämnade i en ung granplantering. En bergfink bräker till i närheten. Läser nyheter på mobilen. En lärdom till: att ta med en liten batteriladdare ...

09.13, igen hörs höken. Sitter den i något träd och kommunicerar med honan som ruvar i boet (troligen). Vad pratar de om? Kryper in i sovsäcken. Somnar.

10.15, vaknade till duvhökens rop. Inifrån skogen. Ser inget. Bra ljus på rotvältan, där jag skulle ha fått en bra bild igår, om jag bara vetat ... I sanning använder hannen flera rotvältor för matleverans, jag har sett några inne i skogen, det är väl de som nu gäller.

10.32, igen ropar höken från skogen. Alldeles kort. Bofinkar varnar. Den är väl inte långt borta, men en riktig doldis är den. Detta är annat än att vintertid sitta i ett "köpgömsle" vid en rovfågelsåtel, då är allt enklare och mera förutsägbart. Hör igen gråspetten. En rödhake sjunger alldeles ovanför gömslet, sittande i en gran. Läser på mobilen om diktatorn i Nordkorea som tycks ha gått under jorden, ryktena är många. Det enda som jag bryr mig om är att få syn på duvhöken. Kryper ner i sovsäcken igen.

11.40, har sovit trekvart. Fågelstämmorna börjar tystna. Hör en gärdsmyg mot skogsbilvägen till.

11.55, snöslask! Äter lunch. Duvhöken har länge varit tyst, kanske den är ute och jagar. Kanske den igen kommer via rotvältan som för 24 timmar sedan? För att ropa på sin fru att komma och hämta take-away. Hoppet lever. Har sista kaffekoppen, med en kakbit som frun och dottern svarvade till i går. Gott.

12.01, gråspetten ropar. En flock med gråsiskor surrar omkring i träden ovanför. Har hört dem hela morgonen.

12.35, snart får det räcka. Duvhöken har varit tyst sen halvelva-tiden.

12.40, så hörs höken igen. Inifrån granskogen. Alldeles kort. Jag får väl ge mig. Börjar packa ihop, lämnar en del av utrustningen kvar.

12.50, en hagelskur! + 2 C. Väntar ut den. Går till bilen, så enkelt i dagsljus när man har koll på landmärken inom 360 grader.

Snöslask hela vägen tillbaka till Åbo, 76 km.

Valborgsväder.

Tolv timmar för en bild av en rotvälta. Men - jag är nöjd. Detta är verkligheten för en naturfotograf, som inte går till färdigt serverat. Det är vägen till målet som är det intressanta. Och det är bara ute i fält som man lär sig verkligheten.

Inlagt 2020-04-29 17:57 | Läst 2390 ggr. | Permalink
Intressant läsning från soffan, tveksamt om jag skulle vilja byta. Har du provat att tex använda Google maps funktion ”parkera bilen”, vet dock inte om positioneringen är så noggrann inne i skogen. Får själv prova någon gång.
Joakim88 2020-04-29 19:12
Ligga i soffan blir det inga spännande äventyr ;)
pdahlen 2020-04-29 19:17
Joakim, så sant men det gäller att välja sina ”strider”. Men det går utmärkt att läsa och kanske planera från soffan :)
Svar från Håkan Eklund 2020-04-29 22:07
Ja, lite galen skall man ju vara. :-)
- hawk
Skitspännande ju, jag läser med StOrt intresse, ah synd att höken inte kom till rotvältan där imorse/under dagen ju. Men att du hörde dem under soppas lång tid där. De är ju någonstans där och har sitt bo ( har för mig att du fotograferade deras bo i en tidigare blogg, kanske är samma ställe)

Mycket fåglar fick du ändå höra och se vissa arter :)

Och nej, en liten sketen pannlampa i becksvart mörker kommer man inte långt med i en snårig/tät skog, här behövs det riktiga verktyg! Jag har en pannlampa för att se vart jag sätter fötterna när jag går och kan se en ca 10-20 meter fram sen en typ polislampa eller vad man ska säga, ser ut som en batong, lika stor är den och den är som helljuset på en bil hehe (används dock sällan)

Värdelöst med ljummet kaffe för den delen också...

Men som sagt mycket läsvärt och intressant, jag gillart! Fin bild också på deras matbord.

Ge inte upp, detta är spännande :)
Svar från Håkan Eklund 2020-04-29 22:09
Jag har alltid gillat utmaningar, också om de anses lite obekväma. Det är så man lär sig.
- hawk
Kul läsning det här. Jag känner igen mig. Gått vilse har jag gjort många gånger, bl.a. den gången för länge sedan som jag skrev om för ett tag sedan. Jakt/kolarkojan vid Nedre Dalälven. Nu brukar jag ha kompass med men det händer att jag går fel i alla fall. Faktiskt har jag aldrig haft lampa med mig när jag går till något gömsle. Väl inne i kojan har jag använt den.
En sak slår mig i din berättelse, om honan fortfarande ruvar kommer inte hanen till boet med maten då ? Jag vet inte och har heller inte tagit reda på det. Hos sparvugglan flyger hanen med maten in i holken till honan. Men när äggen är kläckta är det stopp. Då kommer honan ut för att hämta.
Tråkigt att du inte fick se eller ta bilder.
Sten
Svar från Håkan Eklund 2020-04-29 22:11
I början av ruvningen hämtar honan maten utifrån, senare skall den levereras till boet. Hannen får anpassa sig ...
Girl power.
- hawk