FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Skogstrollet får ID


Pärluggleunge (Aegolius funereus), Keskis, Oravais 23.5.2009. Foto: Håkan Eklund.

Under besöket på hemsoporna under veckoslutet deltog jag och min gamla barndomskompis Johan A (USA) och kusin Hilding B (Sverige) samt Allan S, en lokal ringmärkare, i den lokala naturföreningens fågeltävling ONK:s fågelrally. Det var jättekul, men jobbigt.

Det är start kl.18 och målgång följande dag kl. 14. Alltså 20 h till förfogande för att inom förenings område se eller höra så många fågelarter som möjligt; minst två av lagmedlemmarna måste se/höra arten innan den kan noteras. De lag som är med är jätteduktiga skådare, som kan sina marker bättre än oss som lever i förskingringen. Men vi hade turen på vår sida och vann med en arts övervikt, och den sista arten (brun kärrhök) tog vi 2 minuter innan tävlingen blåstes av, vid Oravaisfjärden (se bilden på bloggen innan). Jippiiiiii! Vi hade då fått ihop 123 arter, ca 10 relativt vanliga arter hade vi inte hittat, eller hunnit söka upp (ex. storlom och gråhakedopping). Ca 120 arter är det som är möjligt i detta område under 20 h, enligt de tiotal fågelrallyn som tidigare ordnats.

Det som var mest intressant var den goda förekomsten av jordugglor, som sågs på många ställen. Bästa minnet är den jorduggla som visade upp sin spelflykt över en stor myr med röd natthimmel som fond och ropande tranor, sångsvanar och spelande orrar som bakgrundskör. Det var mäktigt. Då var kl. 00.30, men på dessa latituder är det aldrig helt mörkt denna tid på året.

På ett ställe passade Allan på att ringmärka fem pärluggleungar som fanns i en holk alldeles intill ett fritidshus. Sen såg vi också sparvuggla (utanför holk), berguv och hornuggla.

Johan som bott i USA sen mitten av 1970-talet var min skådarkompis i hemkommunen Oravais när vi som 12 o 13-åringar började titta på fåglar 1965. Efter det är det inte många gånger han haft tid att fågelskåda under korta hembesök; nu tog vi igen den bristen. Det blev 17,5 h hårdskådning och 2,5 h nattvila; efteråt var vi alla aningen skelögda...

ONK står för Oravaisnejdens Naturvetarklubb, en förening som jag var med om att bilda 1976, och som har ett gäng aktiva medlemmar som håller koll på floran och faunan i området. Och som arrangerar detta trevliga evenemang. Jag har varit med en gång tidigare (2006) och tävlat, med Allan och Hilding i laget, då blev vi två med 114 arter. Vinnaren hade 116.

Inlagt 2009-05-25 23:29 | Läst 7129 ggr. | Permalink
Häftig uggleunge! Ugglor verkar vara bra på att se totalt uttråkade ut. Eller de utstrålar en såndär nonchalant attityd, hehe.

Det är nog lite genant hur dålig artkännare jag är, borde ta lite och jobba på det. Det vore roligt att kunna lära avkomman sedan senare vad det är för fåglar som sjunger och kvittrar :)
Svar från Håkan Eklund 2009-05-26 11:26
Hej Annika, ja det är faktiskt ett stort nöje att kunna fåglarnas läten (sång, kontaktläten etc), men det kräver en hel del energi och övning.

Mvh Håkan