Sibirisk skönhet kryssad

Azurmesen i Helsingfors. Vik, 16.3.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 76/366.

Azuremes loggad idag = ny art!  En verklig skönhet! Detta är en sibirisk fågelart som är supersällsynt i västra Europa. I Finland har den observerats ett 30-tal gånger, i Nyland (= landskapet längs kusten på båda sidor om Helsingfors) har den setts fyra gånger  tidigare. Senast arten sågs i Helsingfors var vintern 1976.

Jag hade ärende i huvudstaden och passade på att söka upp stället vid fågelrika Gammelstadsviken där azurmesen hållit till sen den 22 november i fjol.

Jag hade ingen karta, men hade igår Googlat lite, och fått ett ungefärligt hum om stället. Gick lite på måfå, men kom småningom alldeles rätt. Träffade på fem skådare som bekräftade platsen. Plockade fram teleobjektivet och gjorde mig beredd på en lång väntan. Det var ett litet matningsställe för småfåglar på en liten bergsklack, nära ett lövskogsområde och intilliggande fågelvik med vassområden (där azurmesen hållit till). Ett femtontal talgoxar och blåmesar frekventerade matningen, en större hackspett fanns där och domherre hördes från trädtopparna. Då och då hördes sånglärkors kontaktläten från enstaka överflygande fåglar. Vårflyttning.

Efter femton minuters väntande skymtade jag en bländande vit fågel i buskaget. Kollade med kikaren, och visst, där satt azurmesen och putsade sin fjäderdräkt. Jippiiiiii!!

Sen kom den fram till matningsstället, plockade åt sig lite käk, och försvann igen in i skogen. Hann få några rutor (bilden ovan); men den var inte lättfångad. Den rörde sig snabbt.

Väntade en halvtimme, och sen kom den fram på nytt. Samma procedur, plockade åt sig något, och försvann. Jag hann inte med i svängarna med 500 mm, den var skymd av kvistar, sen när den för några sekunder var exponerad, hann inte fokuseringen med ...

Sen hade jag inte tid att stanna längre.

Normalt "kryssar" jag inte arter, men kan ibland inte låta bli om det gäller sibiriska arter som annars är svåra att komma åt. Senast kryssade jag en träsksångare i ett sumpmarksområde i södra Österbotten för 6 - 7 år sedan. Jag ser ingen nytta med att kryssa arter som man kan se i övriga Västeuropa, eller Iberiska halvön. Dem ser jag hellre där, i sin egen miljö. Men till Sibirien åker man inte bara så där ...

Jag har loggat mer än 3000 fågelarter från ett antal kontinenter, men detta med antal intresserar mig inte. De flesta har jag ju glömt, både vad de hette och hur de såg ut. Men arter som finns i det "egna området" försöker jag nog hålla ett öga på.

Klistrar in Wikipediainfo om arten:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Azurmes

Azurmesen är till storlek och form lik blåmesen men omisskännlig med sin vita och blå dräkt. Den har vit hjässa och undersida och gråblå mantel och rygg. Ovansidan av vingen är klarblå med breda vita vingband och ovansidan av stjärten är också klarblå med stora vita trekantigt formade hörn. Den har en mörkblå tygel som går ihop med en tunn mörkblå "krage" i nacken.

Den lockar likt blåmesen och dess sång låter som ett mellanting mellan blåmes och tofsmes.

Azurmesen är en stannfågel som häckar i ett område i Asien som sträcker sig från väster om Moskva i Ryssland, österut genom Sibirien, till sydöstra Kazakstan, Mongoliet och nordöstra Kina. Den är en sällsynt gäst i Europa.

Det är den tyske naturforskaren Peter Simon Pallas som tillskrivs den första formella beskrivningen av arten. Han beskrev azurmesen 1770 under en expedition genom centrala Ryssland bort till Bajkalsjön och gav den då det vetenskapliga namnet Parus cyanus. Men Pallas var inte först med att beskriva arten. Daniel Gottlieb Messerschmidt upptäckte arten under en resa 1720-1727 i Sibirien men dennes reseskildring publicerades först 1962-1977. Det finns dock en ännu äldre beskrivning. I verket Ornithologiæ av Ulisse Aldrovandi (1522-1605) beskrivs en art som Aldrovandi kallar Parus indicus och som bland annat beskrivs som en talgoxeliknande fågel i blått, vitt och svart. Huruvida det faktiskt är en beskrivning av azurmesen är oklart.

Flertalet auktoriteter kategoriserar Cyanistes som ett undersläkte inom släktet Parus, men exempelvis American Ornithologists' Union (AOU) och Clements et al. behandlar Cyanistes som ett distinkt släkte. Detta understöds av DNA-analyser av mtDNA cytochrome b som indikerar att Cyanistes inte bara är distinkt men inte heller är så närbesläktad med övriga mesar.

Azurmesens taxonomi är oklar. Ofta delas den in i fem underarter men övergången mellan underarterna är klinal och det förekommer flera frågetecken kring de östligare populationerna och deras taxonomi.

• Parus cyanus cyanus - nominatformen, häckar i västra Ryssland österut till Volga.
• Parus cyanus hyperriphaeus - häckar från Volga österut genom västra Sibirien och norra Kazakstan till Semej.
• Parus cyanus koktalensis (ibland felstavat kotkalensis) - häckar i sydöstra Kazakstan söderut till Balchasj.
• Parus cyanus yenisseensis - häckar i Sibirien
• Parus cyanus tianschanicus - häckar i sydöstra Kazakstan, Kirgizstan och Xinjiang.
• Parus cyanus flavipectus - häckar i Kirgizistan, Tadzjikistan, sydöstra Uzbekistan, östra Turkmenistan och norra Afghanistan, österut till östra Qinghai och i södra och sydöstra Koko Nor i Kina.

Vissa auktoriteter exempelvis Sibley & Monroe, 1990 och Stepanyan, 1990 kategoriserar P. c. flavipectus som en egen art och delar i sin tur upp denna i tre underarter; flavipectus, carrythersi och berezowskii. Det förekommer dock viss samhäckning mellan flavipectus och tianschanicus i bergsområdena i nordöstra och sydvästra Kirgizistan.

I dess västra utbredningsområde förekommer hybridisering med blåmes och hybriden kallas för pleskii. Dessa hybrider har blå hjässa och mindre vitt på tertialspetsar och stjärtsidor.

Första kända exemplaret i Sverige infångades i Säby, Frustuna i Södermanland i mitten av 1700-talet och beskrevs av Anders Sparrman som Parus saebyensis i hans Catalogue of the Museum Carlsonianum (1786-89). I modern tid har man observerat azurmes vid två tillfällen i Sverige. En individ observerades kring den 12 februari 1996 i Sörnoret, Åsele, Lappland och en individ som upptäcktes den 22 oktober 2002 kom att stanna en längre tid i Masugnsbyn i Lappland. Den senare individen kom att bli något av en rikskändis då en stor mängd fågelskådare besökte den lilla byn för att få se fågeln.

Azurmesen häckar i löv- och blandskog och lägger mellan 9 och 11 ägg i ett bohål i träd, ofta nära våtmarker. Honan ruvar i 13 till 14 dygn innan ungarna kläcks

2016-03-16 14:10   Dubbelolle

Grattis otroligt söt fågel o jättefin bild! Hälsn, LO

2016-03-16 14:12   Sven_Sven

Grattis till krysset och bilden!

2016-03-16 14:42   Lena Holm

Grattis ! Det var en riktig liten skönhet.
Hälsningar Lena

2016-03-16 15:20   Daniel Steen

Grattis Håkan!

Det är en önskeart för många fågelskådare i Sverige inklusive mig. För några år sedan fanns det en i norra Sverige en vinter. Hundratals skådare vallfärdade dit från hela landet.

Daniel

2016-03-16 17:50   Sten Björklund

Även om jag inte för mitt eget fotograferade åker 100 mil för att få se en fågel så visst är det kul när dom ovanliga arterna dyker upp. Hörde en intervju på radion med damen som hade azurmesen som Daniel nämner. Jo då, jag har haft 50 fågelskådare i mitt kök idag. För kryssarna finns inga avstånd. Det ovanligaste jag sett är dvärgsparv.
Skickar med en radiointervju med Mats Karström från Vuollerim som kan vara kul att höra. (Vuollerim 5 - 6 mil söder om Jokkmokk ) En fågel som jag gärna skulle vilja se är blåstjärten vid Kontainen, den finns numer även på den Svenska sidan. Någonstans i västerbotten.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6032157

Sten

2016-03-16 20:00   Ingemar Svensson

Oj vilken stilig liten rackare, och grattis! Den skulle jag också vilja fota :)

2016-03-16 20:12   Mikael Jakobsson

Grattis! Verkligen ett fynd, och bra fotograferat också! Helt klart speciell i sina färger!
Ha det fint!

2016-03-17 12:18   ehrsa

Vad trevligt att få se denna fina och sällsynta fågel! Jag minns tydligt det 'drag' som var i Masugnsbyn år 2002, det stod mycket om den i pressen då! De flesta aktiva skådare var nog där och kikade på den (inte jag), och det skrevs mycket om den gästvänlighet som de som hade mesen i sin trädgård bjöd på.. kaffekokaren lär ständigt ha varit påslagen!
Hälsn!

2016-03-18 19:42   sewi

En sällsynt vacker fågel! Och inte behöver man åka långt heller, platsen Håkan beskriver ligger på gångavstånd från mitt hem:)