FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Sämsta insatsen någonsin


Vinnarlaget tar över vandringspokalen. Oravais 23.5.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 143/364.

Leif Öling överräcker vinnarpokalen  till Ariel Ahlblad, Juha Pikkarainen och Ari Lähteenpää; senaste år var det mitt lag som vann. I år blev vi trea med en historiskt urusel artlista, vi hade 23 arter färre än i fjol - längs samma rutt!122 arter ifjol, futtiga 99 i år.

Nu hade vinnarlaget på bilden ovan 110, följande hade 103 och sen vi med 99, fyran hade 74 arter. Men vi behöver ju inte heller vinna två år i följd ...

Den fina pokalen har min kompis Johan Antus låtit fixa till i USA där han bor och verkar sen 1970-talet. Han kommer hela vägen från N.J. varje vår för att delta i tävlingen! Landskapet Österbotten är ju känt för sin emigration som fortsatt lång in i "modern tid".

Vädret  i år (22-23.5)  var uruselt. Hård vind (15-20 m/s i stormbyar), regn och kyla (+ 4C som kallast under lördag förmiddag) störde observationerna. De flesta fåglar höll sig tysta och det krävdes ett enormt arbete att söka upp dem. Ifjol var det shortsväder ända till midnatt! Denna gång hade jag fyra par byxor på (longjohns, jeans, överdragsbyxor och regnbyxor) ...

Men situationen med det dåliga vädret var ju identisk för samtliga lag, kanske var valet av biotoper i relation till rådande väder som avgjorde, samt kännedom om vissa sstationära arters revir. I mitt lag är 75 % av medlemmarna bosatta långt borta (USA, Sverige, Åbo), trots att vi är uppvuxna i området,  med noll koll på dagens lokalfauna.

Intressant var det i alla fall att vara med samtidigt som vi igen blev påminda om hur både odlings- och skogslandskap alltmer utarmas (täckdikning, monokulurer, kalavverkning, likåldriga plantager etc.). Den biologiska mångfalden minskar med stormfart ...

De bäst bevarade lokalerna hittas längs kusten, små sjöar med bl.a. smålom och en del orörda myrområden.

En tävling som denna kan tyckas vara det onödigaste som finns; men vad är nu nödvändigt här i livet (att titta på teve? att idrotta? att sitta på puben? - allt är relativt). Åtminstone lär vi oss avifaunans situation i området i fråga, och tvingas finjustera vår artkännedomsskicklighet. En stor del av arterna hittas ju via korta "pip" och sekundmöten i terrängen.

Och sen resonerar jag som så: Allt som får en människa att må bra är indirekt till nytta för både en själv, arbetsgivaren och samhället. De behöver folk som mår bra, eller hur? Och gör man något som inte är till fördärv för andra, men som ytligt sett kan te sig  synnerligen "onyttigt" (som detta fågelrally), men som får en själv att må bra, kanske ändå är mycket nyttigt. Framförallt är det utmanande, spännande, socialt och roligt för oss som är med.

Tävlingen (OMK:s fågelrally) arrangeras av Oravaisnejdens naturvetarklubb (jag var i tiden med och startade föreningen 1976).

Jag kommer inte ihåg hur många gånger denna tävling ordnats (20-tal år?), själv har jag bara varit med 2006 (114 arter = andra plats), 2009 (123 arter = första plats), 2010 (116 arter = andra plats), 2013 (måste söka efter rapporten ...), 2014 (122 arter = första plats), 2015 (99 arter = tredje plats).

Inlagt 2015-05-25 08:08 | Läst 1473 ggr. | Permalink