FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Premiär på svenska


Korpresan säljer. Vårgårda 5.11.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 310/366.

Naturfotografen och författaren Mika Honkalinna inledde lördagens program vid Naturfotofestivalen i Vårgårda med ett strålande bildföredrag kallat "Korpresan". För första gången i sitt liv höll han en bildvisning på svenska, och det gick mycket bra! En härlig röst, ett välplanerat "bildprat" som var det mest "litterära" jag hört i naturfotosammanhangm, inför en smockfull salong kl. 09 en regnig novemberlördag. Och förstås bra bilder. Men det var nog berättelsen som tog priset. Det var en verklig njutning att få ta del av hans korpresa baserat på hans bok med samma namn.

Efteråt var kön lång till hans bokförsäljning (bilden). Det är tyvärr alltför sällan finska naturfotografers böcker ges ut på svenska; tack Mika för att du och ditt förlag gjort den satsningen!

Senaste gång som Mika Honkalinna visade bilder i Vårgårda var i november 2011, då gällde det hans bok om berguven, som han höll på finska och tolkat till svenska av Heikki Willamo. I år hade Willamo/Geidemark hjälpt honom med språket för dagens bildvisning.

Boken Korpresan var finalist till Helmets litteraturpris 2016 och valdes till Allmänhetens favorit.

"Helmetbiblioteken arrangerade 9 – 31.8.2016  en omröstning där biblioteksanvändarna fick rösta på sin egen favorit bland finalisterna. Mika Honkalinna får diplomet Allmänhetens favorit för sin bok Korppiretki (Maahenki 2015). Verket fick 20,2 procent av alla avgivna röster. Korppiretki har beskrivits som ”en hedersbetygelse åt korpen som man kan kalla den finländska naturens intelligenta eremit.”
http://www.helmet.fi/sv-FI/Evenemang_och_tips/Nyhetsglimtar/Har_ar_vinnarna_av_Helmets_litteraturpri(108532)


"En vacker bok om sambandet mellan mänska och natur. På bokens fantastiska svartvita bilder ser vi ett magiskt landskap och en mystisk fågel. Det fina bildverket är en hedersbetygelse åt korpen som man kan kalla den finländska naturens intelligenta eremit.

Det är inte lätt att bli bekant med en korp. Boet finns i svåråtkomlig terräng. Du måste nästan vara en bergsbestigare för att komma i närheten av ett bo och kunna fotografera det. Boken berättar om en fågelutfärd som räckt ett helt liv, börjar som en hobby i barndomen och utvecklas till ett livsverk."
https://www.helmet.fi/sv-FI/Evenemang_och_tips/Tips/Finalisten_i_tavlingen_om_Helmets_litter(102487)

Här hittas en intervju med Honkalinna på Vårgårdaklubbens hemsida från 2012:
http://vgfk.se/blog/2012/10/17/man-maste-se-manniskan-som-en-del-av-naturen/


Inlagt 2016-11-05 11:54 | Läst 1717 ggr. | Permalink
Roligt att det kommer så mkt folk på fotoföreläsning! Varför Vårgårda? När jag var ung var korp ovanlig och sades finnas mest i ödebygd. Idag hör jag korp överallt både i Finspång och i Korsheden, jag kan se både fem och tio samtidigt ibland/ Björn T