Övergivna hus i Estland

När naturen tar över. Raplamaa, Estland 14.6.2017. Foto: Håkan Eklund.

Det är fortfarande lätt att hitta övergivna hus och byggnader i Estland. Idag när resten av gruppen fotograferade i ett myrområde sökte jag upp ett lämpligt ställe för eftermiddagens övningar. Hittade en övergiven bondgård alldeles intill landsvägen i en liten by; gårdsbyggnaden var nästan helt och hållet gömt inne i ett tätt buskage av buskar och träd (ovan).

Inne i huset en enda röra; också en massa böcker - bl.a. Lev Tolstojs bok Krig och fred (på estniska). Det skulle vara bra intressant att veta mera om gårdens historia och öden; varför övergavs bondgården utan att den varken tömdes eller såldes? Böckerna i bokhyllan var från 1970-talet.

Ladugården visade sig bli en bra "studio" för porträtt i miljö ...

Stalin gillade ju inte självständiga bönder; de flesta skickade han till arbetsläger i Sibirien (Gulag); i den bondgård (från 1888) ) som vi just nu har som HQ i Raplamaa skickades alla bönder till dödslägren under andra världskriget.

Här en intressant artikel om den trafiken:
http://www.rnhf.se/dokument/artiklar/deporterade_och_mobiliserade_a.pdf

Här något om landets historia: http://www.estemb.se/swe/estland/historia

Här kort om boken: Lev Tolstojs bok Krig och fred betraktas allmänt som en av de främsta romaner som någonsin skrivits, anmärkningsvärd för sin dramatiska bredd och enhet. Den innehåller 580 rollfigurer, varav många är historiska personer, medan andra är påhittade. Berättelsen förflyttar sig från familjelivet till Napoleons högkvarter, till Alexander I av Rysslands hov och till slagfälten vid Austerlitz och Borodino. Tolstojs ursprungsidé med romanen var att undersöka orsakerna till dekabristupproret, vilket endast omnämns i de sista kapitlen, där man kan utläsa att Andrej Bolkonskijs son kommer att bli en av dekabristerna. I Krig och fred, som Tolstoj själv inte ansåg vara en roman, framgår hans syn på historia och särskilt individers, som Napoleon och Alexander, obetydlighet. Han ansåg inte heller många stora samtida skönlitterära verk vara romaner. Han hörde till den realistiska skolan, där romanen utgjorde ett ramverk i vilket man undersökte 1800-talets sociala och politiska frågor. Krig och fred (vilken enligt Tolstoj var ett prosa-epos) kvalificerade sig därmed inte som roman. Tolstoj betraktade Anna Karenina som sin första riktiga roman