Östlings nya
En gnutta grönt. Långvattnet, Åbo 13.6.2013. Foto: Håkan Eklund.
Ja, jag erkänner att jag fattat fototycke för alla dessa spinnmalsätna häggar. De gör sig bra på bild! Här med en ung, spinkig rönn intill, som fått vara ifred. Underligt nog. Tydligen duger inte rönnens blad som larvföda. Det var just i den här häggen som näktergalen sjöng igår, såg den i kikaren, men var för långt borta för att fotografera. Skulle ha blivit en intressant bild.
Annars: fick idag från en tidning ett recensionsex av Brutus Östlings nyaste bok "Konsten att fotografera fåglar och andra djur" . En ordentlig tegelsten på 336 sidor. Blir kul att jämföra med motsvarande tegelstenar som finska fågelfotografer gett ut (bl.a. "Lintukuvauksen käsikirja" 380 s av Markus Varesuvo, Jari Peltomäki och Benece Máté). Det som jag hittills bläddrat och ströläst ser bra ut; gillar framförallt det personliga greppet.
Främst är jag ändå faschinerad av Östling själv och hans fågelfotointresse, dvs. att bli en duktig, engagerad, entusiastisk och känd fågelfotograf utan att ha varit fågelintresserad/-kunnig! Fotografiskt sett är ju inte fåglar speciellt "spännande" som motiv, det brukar krävas ett visst ornitologiskt intresse för att orka syssla med sånt. Fåglar kräver tid, liksom däggdjur.
Men han har "bildöga/bildsinne" den gode Brutus och är från tidigare en professionel bokförläggare - det är en bra kombination. Brutus Östling (f. 1958) blev bokförläggare när han var 22 år, köpte sin första systemkamera som 39 åring 1997 och gav ut sin första fotobok 2005 "Mellan vingspetsarna" som 47 åring. Sedan dess har han hunnit med åtta fotoböcker, många blev storsäljare, en del prisbelönta. Duktigt!
Själv har jag träffat Brutus Ö en gång, i Vårgårda 2007, när jag för fototävlingsprispengar (fick 2:a och 3:e pris i fototävling) köpte en av hans böcker och fick den signerad. Fick intrycket att han är en "relaxed mystyp".
Nr 164/365.
I år är vår hägg än så länge bara obetydligt angripen. För ett par år sedan var det rent groteskt.
/GKS