Missade trofén
Vandringspriset från USA. Foto: Håkan Eklund.
Tyvärr, vi missade trofén med 4 arter ... Vinnarlaget (tredje året i följd) hade fått ihop 116 arter på 22 timmar, vi hade 113.
Skulle vi bo på orten, och veta var alla mindre vanliga arter har sina revir, skulle våra odds vara bättre. Men första inteckningen i den fina pokalen har vi (2009). Det är kompisen Johan Antus som låtit laga pokalen i New Jersey (dit han flyttade 1973), och bärt den med sig hem. Jag tror inte att det finns någon motsvarande pokal i landet, för motsvarande ändamål ...
Solen och hettan gjorde att det var svårt att hitta fåglar under lördagen; normalt brukar vi ha minst 120 arter. Men högtrycket gjorde att få vadare rastade, och fåglarna i skogen satt tysta och gömde sig i skuggan.
Men kul var det i alla fall. Just när vi nästan gett upp i ett skogsområde hörde jag tofsmes, som plötsligt kom ut ur dunklet och for in i en spricka i en asp alldeles framför oss ... bra boplats. Och strax efter flög en duvhök över skogsbilvägen. Vid målstället (cafeteria vid Oravaisfjärden) fick vi skräntärna och myrsäppa några minuter innan tiden gick ut (kl.14).
Men - vi hittade två för området ovanliga arter: mindre flugsnappare (sjungande i arttypisk sumpskog) och en nattsjungande busksångare (vid mitt fritidshus). Men det är också en massa andra fina intryck och gott kamratskap som gör att det är lika kul att vara med (jag har haft fotokurs de senaste två åren under samma veckoslut, och inte kunnat delta) - när det bara passar.
Länge tyckte jag att dylika aktiviteter är onödiga och kanske lite löjliga; sen har jag ändrat åsikt och insett att allt som gör en människa nöjd och glad är till nytta för samhället. Hur onödigt något som detta kan tyckas vara ... men, observera: samhället har nytta av folk som mår bra! Eller hur?
Samtidigt får vi en uppfattning om fågelfaunan i detta område.
Nr 145/365.
- hawk
Hälsningar Lena