Lyx i mörk skog
"Min" skog. Hirvensalo, Åbo 17.10.2016. Foto: Håkan Ekund.
Efter vår jorden-runt-resa 2014, när vi hälsade på släkt och vänner i vräkigt stora och fina hus i bl.a. Vancouver och Sydney, omgivna av miljoner andra stora hus, motorvägar, gator och ett enormt människomyller - kom jag till en insikt: att min fru och jag helhetsmässigt sett ändå bor lyxigare.
Ok, vi bebor en helt vanlig radhuslägenhet, men omgivningen är desto "lyxigare". Och det är det som räknas för mig. Att från hemtrappan med goda vandringskängor dra till skogs, några hundra meter bort. Eller att med stativ och kamera i närmiljön hitta hur många fina fotoställen som helst, i natur med skog, kulturmarker, saltsjö och kustlokaler. Med Åbo centrum på 7 minuters avstånd med bil (utanför rusningstid ...).
Och nu har jag igen hittat lyckan att byta gymmet mot 1 h powerwalk/kväll i närskogen, där det finns en massa stigar i ojämn terräng. Dessutom har jag hittat charmen i att börja så sent att den sista halvtimmen försiggår i mörker; imponerad hur ögon anpassar sig till det sparsamma ljuset.
Som de flesta av oss alltför sällan testar.
Dessutom lyser de upptrampade stigarna som nu samlat en hel del ljusa höstlöv som en motorväg bland mörka trädstammar. Bara så skönt. Dessutom får man garanterat vandra ensam ...
- hawk
Men jag har tillgång till många likadana skogsholmar här utre på min (rätt urbana) ö, och känner mig privilegierad. Skogarna (ägs av staden Åbo) sköts inte som ekonomiskogar, utan utgör tydligen rekreationsområden. Vackert så. Och jag njuter vara minut i dessa områden, gärna med kameran.
- hawk
Gillar alla typer av landskap, men kanske bäst trivs jag ändå i skogen. Att bo på "landet" nära större orter är ofta en win-win situation, speciellt när havet och skärgården är en annan granne. Allt är nära. T.o.m. Stockholm (= en nattsömn bort).
- hawk