Kvar på slagfältet

Från museet vid Raatevägen, Suomussalmi 14.8.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 227/366.

En monter med livsfragment, kvarlämnat på slagfältet på Raatevägen i januari 1940 där en hel fiendedivision med ukrainska soldater förintades 5-7.1.1940. En division består av minst 10 000 soldater; en mindre del lyckades fly tillbaka till den ryska sidan, divisionschefen inkluderad (som sen arkebuserades framför sina män).

Ukraina hade 1922 blivit en del av Sovjetimperiet.

Soldaterna hade transporterats med tåg från Polen, som de hade erövrat i sommarväder. De fick ingen information vart de skulle, och var inte utrustade för arktiska förhållanden.

Väl framme, när de välde in över gränsen i Suomussalmis skogsödemark, en synnerligen motoriserad division, blev de stoppade. Då valde de att "klamra sig fast" längs den smala landsvägen, skogen som omgav dem var en främmande miljö för dessa stäppens söner. Konvojen "styckades upp", inringades och likviderades av finska soldater i vita snödräkter på skidor. Ofta skedde anfallen i nattens mörker, med "soppköken" som viktiga mål. Paniken och eländet för erövrarna var obeskrivbar.

Krig är en makaber hantering som borde förbjudas i lag ...

Det hittades sen skidor i transportvagnar efter att kolonnen förintats, också handböcker hur man skidar - men de unga männen från Ukraina hade aldrig tidigare stått på skidor ...

Föremålen på bilden: uppe i vänstra hörnet exempel på växter som etablerats sig på slagfältet längs Raatevägen, från frön i ryskt djurfoder, bildklippet ur en tidning visar en öppnad kassakista från ett ryskt infanteriregemente som var fylld med pengar, ryska rublar och 70 000 FIM som med dagens värde motsvarar 25 500 euro. Patronen uppe i bilden är fylld med mylla från Ukraina, en gåva från deras veteraner från 1997. Nedanför en regelmentsbok för Röda armén från 1938, delar av en soldats fickur.

Uppe till höger frimärken från rysk fältpost 1940, dokumentsigill från 44:e divisionen (som förintades), medlemsmärken och "pins", bl.a. från en rysk fältväbel som tillsammans med sin 32 man starka patrull hade nedgjorts av en enda finsk soldat, underserganten Lauri Ollikainen.

Fotot till höger är soldaten Mihail Poljakov som stupade 4.1.1940, hans son Josif besökte museet i maj 1997 och donerade då fotot och duken den är placerad på.

Den finska armén fick stora mängder materiel och förråd efter striderna i Suomussalmi: bl.a. 43 stridsvagnar, 71 kanoner, 260 lastbilar, 1 170 hästar (som överlevde), 29 pansarvärnskanoner och andra vapen som var av stort värde eftersom de bara hade en (1) enda fullt fungerande stridsvagn vid krigets utbrott.

2020-08-15 21:56   Tomasz

Finlands krigshistoria under nittonhundratalet fängslar mig mycket, min mamma flydde från Karelen när ryssarna återtog det, och hennes bror blev svårt sårad i striderna,
Jag har försökt pussla ihop så mycket jag kan av hennes berättelser och det som finns på nätet.
Netflix har en TV-serie "Tuntematun sotilas" eller "Okänd soldat" -som du säkert vet. Serien är mycket bättre än filmen med samma namn, till och med bättre än boken tycker jag.
Det finns många berättelser om det som hände, att hitta alla är nog snudd på omöjligt men det du berättar här bidrar med något nytt. Tack för det!

Ha det gott! /Thomas