Med leriga skor
Vårbäck
Yster vårbäck, Hirvensalo 4.4.2010. Foto: Håkan Eklund.
Passerade en brusande liten bäck under morgonpromenaden med hunden. Kunde inte låta bli att senare under dan åka tillbaka med kamera och stativ. Skojigt att för en gångs skull ha tid att i lugn och ro rigga upp stativ och söka olika bildvinklar. Utan att ha en rastlös hund som väntar på att dra vidare.
Är imponerad hur snabbt snön har smält och flyttfåglar vällt in i stora massor. För en vecka sen började det smälta på allvar, och nu är nästan alla fält snöfria. Och det är ett nöje att igen lyssna till rödhake och bofink, och alla andra ...
Fiji girl
Dottern Arlana (21) poserar, Hirvensalo, Åbo 3.4.2010. Foto: Håkan Eklund.
Har ännu Steve Mc Currys bilder på näthinnan (från gårdagens utställningsbesök) och reflekterar över deras tajta utsnitt; där fanns inget extra. Precis som ur en lärobok om fotografering: fokusera på det väsentliga. Den som vill se mer av Steve McCurrys bilder kan gå in på hans hemsida http://www.stevemccurry.com/main.php
Sen kan jag inte undgå att reflektera över mitt eget fotograferande, dvs hur mycket jag missat bara för att fotografering just då inte intog någon viktig del av mitt liv. Eftersom jag jobbat med så många "exotiska" människor i exotiska miljöer kunde jag också ha ett stort arkiv med unika bilder. Det har jag inte, bara vanliga tramsiga turistbilder. När jag jobbade med bistånd var det det som gällde, jag var helt fokuserad på det jobbet, inte på att fotografera. Där ligger skillnaden mellan en fotograf och en icke-fotograf ...
Men lite exotik tog vi med oss hem; under åren på Fijiöarna adopterade jag och fru A två fiji-indiska babies, som idag är vuxna. Dottern Arlana (bilden) är den yngre av de två. Som liksom sonen placerades framför kameran hemkommen från McCurry utställningen. Befintligt ljus från ett fönster, ett mörkblått lakan bakom som täcker bokhyllan ... Enda extra är en reflektor som jag höll för att ljusa upp vänstra sidan.
Steve McCurry - en upplevelse
Sonen Robert (19) poserar, Hirvensalo, Åbo 3.4.2010. Foto: Håkan Eklund.
Idag fick vi för oss att åka till grannstaden Salo (där Nokia har en del av sina mobiltelefonstillverkning) för att titta på Steve McCurrys utställning "Retrospective".
Egentligen hade vi ingen aning om var utställningen fanns (hittade inte tidningen där vi läst om den, och orkade inte öppna datorn), vi körde på måfå, resonerande att detta är en så liten stad att vi säkert hittar. Och det gjorde vi. För en gångs skull hade man nytta av vägverkets skyltar, vi leddes in till stan av skyltar till ett "Taidemuseo" (Konstmuseum), gissade att utställningen fanns där, och vips var vi utanför ett gammalt "lokomotivgarage" som byggts om till konstmuseum. Det visade sig vara ett mycket trevligt och funktionellt utställningsgalleri.
Och vilka bilder! Här fanns 80 bilder i storformat, de flesta 47 x 70,5 cm (en del 65 x 96,6 cm) och tagna i Afganistan, Pakistan, Tibet, Kambodja, Indonesien, Burma etc. En helt fantastisk kollektion från mycket exotiska miljöer. De flesta bilder av människor, nära, ofta mycket rena och avskalade kompositioner där "less is more" var den röda tråden. Gillade färgskalan med djupa mättade färger, ofta tagna i mulet och regnigt väder.
Sällan har en fotoutställning gett så mycket positiv energi!
Hemkommen plockade jag fram kameran och gjorde några enkla "stilstudier" med familjen som statister.
Länge leve BioFoto
Vid kanten till Sahara, Matmata 14.3.2010. Foto: Håkan Eklund.
Idag låg då äntligen Naturfotografen nr 1/2010 i postlådan, och jag känner en enorm beundran för alla ni Biofotingar som kämpat för att bibehålla Naturfotografen som en självständig medlemspublikation!
Det är precis som Anders Todal Jenssen skriver i artikeln "Lenge leve Naturfotografen!", en egen publikation är den bästa ambassadör en förening kan ha. Det är likaså viktigt att naturfotomedlemmarna har en egen kanal till en icke-kommersiell publiceringsarena.
Det som skedde sommaren och hösten 2009 skall vi nu försöka glömma, och jobba vidare med att bygga ut Naturfotografen till en intressant och värdefull medlemstidskrift.
Och ni som inte har tillgång till Naturfotografen, ni skulle se Ivar Björkdalbakkes mäktiga bilder i svartvitt, de ÄR bara så fina!
Till stora delar är layouten bra, med många stora bilder, ofta hela sidor och många utfallande ut i kanterna. Bilder av fotografer för fotografer i egen fotopublikation skall vara stora och synliga; vad annars?
PS Bilden ovan är tagen nära stället där grottfolket (på bilden nedan) bor; nån kilometer till vänster om bilden, i denna typ av terräng.
Grottfolket i öknen
Utanför grotthemmet, Matmata, Tunisien. 14.3.2010. Foto: Håkan Eklund.
I bergen i närheten av Matmata (Tunisien) har många familjer valt att hacka ut sina boningsrum ur berget. Vi besökte en familj som bodde nära vägen och fick titta in i deras kök, vardagsrum, dotterns rum och olika förrådsrum. Alla urhackade "grottrum" ur Moder Jord.
På håll kunde man inte ens ana att här bodde människor. Mycket intressant och ekologiskt, och de hade det riktigt trivsamt inrett. Mamman på bilden (45 år) visade också hur hon malade säden till mjöl på ett uråldrigt sätt (mellan två stenar). Sittande på jordgolvet.
Här fick jag också en "lifer", en hussparv (Emberiza striolata), som verkligen gjorde skäl för sitt namn. Den vackert tecknade hannen gjorde korta snabba besök in till något av rummen, om dörren hade lämnats öppen.