Med leriga skor
Bland lianerna i apornas skog
Så lätt att falla för det röriga. Runsala, Åbo 22.10.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 295/365.
Förstås är de flesta bilder
som tas
tydliga, skarpa, dokumentära
ibland i bra ljus
ibland inte
vad som ges
och tas,
men sen, nerladdade
så tråkiga
så vanliga
så lätta att radera
delete
delete.
Förstås är inte heller detta
något
att hänga, i
julgran
eller i ram
men ändå
när jag anar aporna som klänger
i lianerna, stannar
jag upp,
sparar.
Glödande landskap
Lindar när de är som vackrast. Runsala, Åbo 21.10. 2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 294/365.
Lycka
kan vara, en
helt vanlig
vindstilla, syrerik
höstdag.
Närnaturens färgprakt
sidensvansars silverklockor
så mycket
för så lite.
Som idag.
Triggade långtidsminnet
Regnig söndag vid Friskalaviken i Åbo. 20 oktober 2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 293/365.
Under paraplyet
en hand ledig för kameran
400 mm på
något triggade
dök djupt in i långtidsminnet
öppnade filer, en efter
en
sen fler
det började brännas
var har jag sett,
kombinationen
svart och vitt och randigt?
Sen förstod jag
Kalahari 1994,
första resan
en splitterny 4 x 4
projektbilen, friheten i
bushen
tält och sovsäck
och 400 mm.
Bland zebrorna.
De utstötta
De allra vackraste är ovälkomna i ekonomiskogarnas giribukssamhälle. Runsala, Åbo oktober 2019. Foto: Håkan Eklund.
Hål i taket
Utsikt från grannön. Runsala 19.10.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 292/365.
Liksom alltid
något jag uppskattar
på riktigt
att gå i skog
alltså i riktiga sådana
av naturen skapade, formade
omformade, i
olika former
olika åldrar, storlekar
också defekta
där till och med de döda, skapar
trevnad.
Maskinskötta råvaruplantager är inga skogar.
Och sen, som här
där stigen slutade
uppe på berget, vid stupet
vågskvalp och motorsurr
en kraftig vindpust
en glimt av himmel
visande sitt rätta jag.